Krönika, Dagens Industri
Weekend 1 februari
Krönika
Jan Gradvall
Nio dagar kvar till den extremt efterlängtade premiären av säsong tre av ”Brottet” på SVT den 10 februari. Det är precis tillräckligt med tid för att hinna sticka Sarah Lunds tröja.
”Brottet”, eller ”Forbrydelsen” som den heter på danska, har blivit en dundersucé i Danmark och Sverige. Men frågan är om inte kriminalserien är allra störst på andra sidan Nordsjön.
I Storbritannien var säsong tre så efterlängtad att den sändes i höstas parallellt med den danska. Brittiska tevekritiker har jämfört ”Brottet” med det amerikanska tevemästerverket ”The Wire”. (På BBC Four heter serien ”The Killing” vilket förvirrande nog också är namnet på den amerikanska remaken med Joel Kinnaman som TV4 nyss sänt.)
Den ansedde engelska deckarförfattare David Hewson har skrivit romaner baserade på manusförfattaren Sřren Sveistrups karaktärer. Det har också skrivits hyllningsböcker till serien, bland dem den underhållande ”The Killing Handbook” (Orion Books) skriven av skådespelaren Emma Kennedy som i fjol vann den engelska upplagan av ”Celebrity Masterchef”.
Vad ”The Killing Handbook” i första hand fokuserar på är vad britterna anser är själva grunden i serien – Sarah Lundhs stickade tröjor.
Drygt 30 sidor i boken är vikta åt instruktioner om hur man virkar sina egna varianter av de mönstrade tröjor som i Sverige och Danmark går under namnet färöiska eller isländska tröjor. Den som vill ha en perfekt Sarah Lund-tröja kan köpa en på nätet av färöiska designern Gudrun og Gudrun.
Men lite av poängen med Sarah Lund-tröjan är just den att den inte är ett modeplagg, utan något hemstickat som ser ut som något den tunnelseende Sarah Lund, i enligt med sin karaktär, bara hittat i en låda och sedan dragit på sig. Emma Kennedy beskriver i boken tröjan som något som verkar ha stickats av ”en avlägsen och lätt excentrisk faster”.
”The Killing Handbook” inleds med olika övningar hur man själv kan bli Sarah Lund. Den första övningen går ut på att man ska ställa sig med benen lätt isär och sedan stirra rakt ut i horisonten samtidigt som man föreställer sig klinkande pianomusik vars innebörd är ”Ja, nu tänker jag”. Den som sett ”Brottet” vet att Sarah Lund oavbrutet gör detta i serien.
Skådespelerskan Sofie Gråbřl, som intervjuas genom boken, säger: ”Jag hade ingen aning om att de skulle använda pianomusiken när vi spelade in första säsongen. När jag stod där och stirrade brukade jag ibland tänka på vad som saknades i mitt kylskåp”.
Den fjärde övningen i konsten att bli Sarah Lund är att börja tugga nikotintuggummi, ”oavbrutet”. Sofie Gråbřl säger att detta var en detalj som manusförfattaren Sřren Sveistrup stal från hennes eget liv. ”Jag hade tuggat i tolv år när vi började filma. Först blev jag lite sur, men eftersom tuggummi är lika dyrt som cigaretter tänkte jag, ’Vänta nu, de kommer alltså att ge mig detta gratis?’ och gillade idén”.
Sofie Gråbřl har själv skrivit förord till ”The Killing Handbook”. Hon skriver att hon spelat Sarah Lund i sju år och att hon och Sřren Sveistrup bestämt sig: säsong tre blir den definitivt sista.
Precis som moderna amerikanska tevesmästerverk är ”Brottet” helt styrd av manusförfattaren, inte av regissör eller producent. Sofie Gråbřl skriver att det hon kommer sakna allra mest är att stå inne i författarrummet”, ”seriens hjärta”, och där uppleva hur historierna växer fram. Förmodligen tuggandes nikotin. Förmodligen iklädd en stickad tröja.
(slut)
GRADVALLS VAL
BIO
”The Master”. Djupt obehaglig, halvt obegriplig. Men omöjlig att få bort ur tankarna när man väl släppa in den. Paul Thomas Anderson är en Orson Welles för vår tid, ett excentriskt geni.
HYRFILM
”Looper”. Den mest intelligenta och IQ-utmanande actionfilmen sedan ”The Matrix”. Som om Albert Einstein och Bruce Willis gemensamt valt en film att äta popcorn till. Och du kommer garanterat att vilja se den två gånger.
SVT PLAY
”Gengångare” (”Les Revenants”), en fransk serie som enbart sänds på SVT Play. Om döda som efter en bussolycka hemsöker en by. Skrämmande bra skräckfilmsmusik specialskriven av skotska bandet Mogwai.
+
BONUS NR 1:
Den tekniska utvecklingen går numera så rasande snabbt att många svenskar inte visste om att det fanns något som hette Instagram förrän de läste att de varit upplopp om det i Göteborg.
Instagram är en gratis mobilapp för fotodelning som lanserades i oktober 2010. En ny omtalad app fast för filmdelning – även den gratis att ladda ned från iTunes – heter Vine och lanserades förra torsdagen.
Vine gör det möjligt att filma och lägga ut sex sekunder långa filmsnuttar. När man tittar på dem så loopas (upprepas) snuttarna sedan om och om igen. Precis som med Instagram går det även att synka Vine med Facebook och Twitter.
Ett exempel på hur effektfullt det kan bli var när Steve Angello i Swedish House Mafia efter gruppens spelning i Kapstaden i lördags lade upp en filmad snutt över den extatiska publiken. Jublet tar bokstavligen inte slut.
En annan Vine-användare visar genom en hårt klippt 6-sekunderssnutt hur man gör steak tartare. Och på skolgårdar i Göteborg lär man hitta helt andra möjligheter.
Jack Dorsey, grundare av Twitter, har sagt att Vine ”brings an entirely new art form to the world”. Han har själv lagt ut flera 6-sekunderssnuttar som närmast påminner om videoinstallationer på museum.
Vine köptes i oktober av Twitter. Jack Dorsey ville även att Twitter skulle köpa Instagram men förlorade den budgivningen mot Facebook.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Januari och februari har blivit de bästa biomånaderna i Sverige. Filmbolagen väljer att tjuvhålla på premiärerna av årets bästa filmer till årsskiftet för att ligga så nära Oscarnomineringarna som möjligt. Årets gala hålls 24 februari.
Det bästa man kan se på bio just nu – jämte ”Zero Dark Thirty”, ”Argo” och ”Lincoln” – är ”Beasts of southern wild”, en film som hade premiär medan DI Weekend fortfarande hade helguppehåll.
”Beasts of the southern wild” är en av de mest gripande och originella filmer jag sett. Filmen handlar om extremt utsatta och fattiga människor i Louisiana och har inslag av magisk realism. Det enda det går att jämföra med är den japanske animationsmästaren Hayao Miyazaki, i synnerhet ”Prinsessan Mononoke”, även den med vildsvin i en symbolisk roll.
”Beasts of the southern wild” vann debutantpriset i Cannes och jurypriset i Sundance. Ändå var det ingen som trodde att en lågbudgetfilm av en debutantregissör också skulle kunna kamma hem fyra tunga Oscarnomineringar: bästa film, bästa regissör, bästa manus och bästa skådespelerska.
Fantastiska Quvenzhané Wallis är den yngsta skådespelare som någonsin nominerats till en Oscar. Hon är nio år i dag och var sex när filmen spelades in.
Regissören Benh Zeitlin var 27 år när filmen spelades in och är 30 år i dag. När det stod klart att han var en av fem nominerade regissörerna fick han ett bud med en flaska champagne av Steven Spielberg.
”Beats of the southern wild” spelades in genom finansiering av Cinereach, en icke-vinstdrivande organisation som tar emot donationer och ger tillbaka till filmare. Filmen gjordes för 1,8 miljoner dollar, en väldigt låg summa även med svenska mått mätt; lågbudgetfilmen ”Äta sova dö” kostade ungefär lika mycket att göra.
Jan Gradvall