Skivrecensioner, DI Weekend
Lorentz & Sakarias
Titel: Himlen är som mörkast när stjärnorna lyser starkast
Skivbolag: Sony
Betyg: 4
Den 9 november skrivs svensk musikhistoria. Då släpps Lorentz & Sakarias ”Himlen är som mörkast när stjärnorna lyser som starkast” fast enbart i streamad form på Spotify. Något fysiskt exemplar kommer inte att tillverkas. Det är inte första gången det händer, men det här är första gånger det gäller ett avgörande album som definierar sin tid.
Sällan har en grupp känts så ett med tiden som rapparna Lorentz & Sakarias. Eller så ett med Stockholm Det låter som de nattvandrat genom Stockholms gator och instagrammat vad de ser. ”Filmen handlar om oss i natt, men det verkar som dom andra missat castingen”.
Lorentz & Sakarias har också ett historiskt perspektiv. De inser att det finns andra unga stockholmsbor som en gång gått på samma gator och känt sig på samma gång lika levande och vilsna. Tre av dem får namnge sången ”Garbo, Astrid och Taube”. I en annan låt, ”Diamant”, refererar de till Gunnel Lindes ”Den vita stenen” och Hemingways ”Och solen har sin gång”.
Om Strindbergåret avslutas med att någon lyckas klona Strindberg så borde Stockholms stad räcka över en iPhone med det här albumet för att hjälpa honom navigera genom samtiden. Eller kanske tina upp Strindberg genom att sätta ett par Beats by Dr Dre-hörlurar på statyn i Tegnérlunden.
Jan Gradvall
Fritjof & Pikanen
Titel: Danvikstullsbron
Skivbolag: EMI
Betyg: 4
Fritjof & Pikanen är en annan ung duo som kliver fram som lysande Stockholmsskildrare. Albumet ”Danvikstullsbron” inleds och avslutas genialt med spåren ”Broöppning” och ”Brostängning”, där duon spelat in ljudet av den gapande bron och sedan lagt på beats.
Skillnaden gentemot Lorentz & Sakarias är att Frijof & Pikanen i stället hämtar sina rytmer från dub och reggae. Inte gammaldags rotreggae utan digital reggae med en helt annan elektronisk udd; det var både hedrande och passande att Fritjof & Pikanen fick vara förartister åt Skrillex på Nalen.
Svensk reggae upplever just nu en ny storhetstid – Labyrint, Syster Sol, Roffe Ruff – men ”Shivoj” med Frijof & Pikanen kan vara den bästa svenska reggaelåt jag hört. Jag inser nu att jag hörde den i bilradion hela sommaren utan att förstå vad det var. En låt som är för Stockholm 2012 vad ”Concrete jungle” var för Kingston 1973.
Jan Gradvall
Lindstrøm
Titel: Smalhans
Skivbolag: Smalltown Supersound/Playground
Betyg: 4
Vad var oddsen på att några av årets bästa danslåtar skulle ha låttitlar som ”Vossakorv”, ”Får i kål”, ”Våfflor” och ”Lammelår”? Eller att en låt som heter ”Råkost” skulle användas av Gucci i en visning av vårmodet 2013?
Norske fjorddiscokungen Lindstrøm har döpt alla spåren på sitt nya album efter norska maträtter. Den inställningen präglas hans techno; det är det lokala och vardagliga som gör den så exotiskt och internationellt gångbart.
Lindstrøm spelar endast på analoga syntesizers, vilket bidrar till att göra soundet ovanligt tjockt och varmt. Upptäck dansmusikens motsvarighet till närodlat.
Jan Gradvall
Neil Young & Crazy Horse
Betyg: Psychedelic pill
Skivbolag: Reprise/Warner
Betyg: 4
Neil Young har just gett ut sin självbiografi på 512 sidor. Men det går att sammanfatta hans liv med tre ord: Like a hurricane. När Neil Young är som bäst – särskilt när han spelar med Crazy Horse – är det som att bevittna himlavalvet tas över av extrem väderlek.
När Neil Young 1969 släppte sitt andra album ”Everybody knows this is nowhere” så chockade han med två låtar som var längre än nio minuter, ”Down by the river” (9.13) och ”Cowgirl in the sand” (10.06). Drygt fyra decennier senare kan man konstatera att ingen av de två låtarna ens kvarlar in på Topp 10-listan över Neil Youngs längsta låtar.
Dubbelalbumet ”Psychedelic pill” innehåller tre av de fyra längsta låtar Neil Young spelat in: ”Walk like a giant” (16.29), ”Ramada Inn” (16.50) och det magnifika öppningsspåret ”Driftin’ back (27.37). Att lyssna känns som att befinna sig inne i stormens öga. ”Blocking out my anger now, blocking out my thoughts”.
När Neil Young & Crazy Horse ger plats åt långa variationer, djupa meditationer, påminner de om John Coltranes kvartett. Jazz är granne med Gud.
Jan Gradvall