Krönika, Dagens Industri
Krönika
Jan Gradvall
Aktualitet. I flera hundra år har det varit främsta argumentet för att få människor att köpa och läsa tidningar.
De tidningsförsäljare som i gamla filmer i står i gathörnen och ropar ”Extra! Extra! Read all about it!” sätter fortfarande tonen för hur dagstidningar utformas. Strävan efter aktualitet genomsyrar allt.
Även magasin har i modern tid anammat aktualitet som ledord. Urvalet är gjort för att innehållet ska vara så aktuellt som möjligt den månad som magasinet finns ute i butikerna.
Journalister ser till att långt i förväg intervjua författare, musiker och skådespelare för att tidningen inte ska framstå som akterseglad.
Månadstidningarnas chefredaktörer börjar sina spalter med fraser som ”Här står jag mitt i julstöket” – trots att alla vet att deadline för den texten var i slutet av oktober.
Ett exempel på problemet med denna utveckling var när Norstedts i våras släppte höjdhopparen Patrik Sjöbergs självbiografi där han berättar att han blev sexuellt utnyttjad av sin tränare.
Det var en viktig bok och ett sensationellt avslöjande. Och uppmärksamheten blev därefter.
Det började redan ett par timmar efter att förlaget budat runt de första exemplaren, då journalister direktrapporterade om sin läsning av boken på Twitter.
De närmaste dygnen blev Patrik Sjöbergs bok den överlägset största nyheten i Sverige. Även de 99,9 procent av befolkningen som ännu inte läst boken kände redan till innehållet via morgontidningar, kvällstidningar, radio och teve.
Att beskriva att det efter några dagar rådde en viss mättnad om Patrik Sjöbergs bok är att använda en underdrift.
Men det slutade inte där. Veckorna efter kom sedan veckotidningarna och månadstidningarna. Alla de tidningar som av deadlineskäl tvingats ta beslutet att ge stort utrymme åt Patrik Sjöberg-boken långt innan den släppts.
Och inte förutsett medieutvecklingen.
Att göra en relevant tidning i dagens medieöverflöd, handlar mycket om att i förväg lista ut vad konkurrenterna kommer att nappa på – och sedan göra tvärtom.
Människor läser inte längre ”sin tidning”. Majoriteten skummar igenom dussintals tidningar via sin dator.
Att mobiltelefonen dessutom är på väg att bli den primära nyhetskanalen – det är via Twitter på min mobil som jag först fått reda på alla stora nyheter under 2011 – blir inte längre begreppet aktualitet lika relevant för att få folk att lägga tid (och kanske till och med pengar) på att läsa en tidning.
Allt detta är förstås ingen nyhet för journalister. Alla tidningar och även nyhetsprogram i teve talar i dag på möten om den ökade vikten av analys och fördjupningar.
Men effekten av det nya medieklimatet märks förbluffande lite just på månadstidningar. När Håkan Hellström släppte sitt album i fjol var han den närmaste månaden på omslaget till i princip alla svenska månadstidningar, utom Jakt & Fiske och Hej Naprapat.
Tänk om det i stället dök upp månadstidning vars försäljningsargument vore att vara motsatsen till aktuell?
En unik tidning som medvetet inte skrev om premiäraktuella personer och företeelser, utan i stället enbart bjöd läsarna på egna tankar? En tidning som kanske till och med skulle kunna heta Inaktuelle?
Det vore en tidning jag skulle vilja läsa. Och vore villig att betala för att få hem i min brevlåda eller iPad.
(slut)
+
BONUS NR 1:
I juli 2004 drabbades David Bowie av en hjärtattack. Året efter gjorde han ett framförande på tv-galan ”Fashion Rocks” (finns på YouTube), där man kan se en märkbart medtagen David Bowie sjunga en förkrossande vacker ”Life on mars”.
Men sedan dess har det varit helt tyst från David Bowie. Oroväckande tyst.
Inga nya framträdanden. Inga nya skivor.
I stället är det nu hans son, filmregissören Duncan Jones, som bär den kulturella fanan i familjen Bowie. Nästnästa fredag, 3 augusti, är det Sverigepremiär för Duncan Jones andra långfilm ”Source Code”.
Duncan Jones föddes som Zowie Bowie. Bowies låt ”Kooks” från albumet ”Hunky Dory” handlar om hans födelse.
Duncan Jones valde film framför musik men tematiskt ligger han inte långt från sin far. Hans utmärkta debutfilm ”Moon” från 2009 handlar om en ensam astronaut, inte olik Major Tom i låtarna ”Space oddity” och ”Ashes to ashes”.
”Source Code” är en intelligent science ficition-thriller med Jake Gyllenhaal. Science fiction-temat känns bekant från faderns både bildspråk och sångtexter.
Med ”Source Code” har Duncan Jones också klivit upp i Elitserien i Hollywood. Med en budget på 32 miljoner dollar har filmen hittills spelat in över 120 miljoner dollar.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Vilka är filmhistoriens viktigaste filmer? Det finns ett överflöd av listor över historiens bästa filmer. Men om man i stället har vinkeln ”Filmer som förändrade filmhistorien”, så dyker flera oväntade filmer upp på listan.
Denna lista är sammanställd av Derek Ruth och Michael Schiff och publicerades på intressanta filmsajten TheScriptLab.com.
15 filmer som förändrade filmhistorien
1. Nationens födelse (1915)
Kontroversiell men oerhört inflytelserik stumfilm. Bidrog till långfilmens genomslag. Och, inte minst, visade för finansiärer att biofilm var något man kunde tjäna grova pengar på.
2. Det stora tågrånet (1903)
En 12 minuter långfilm som var den första film som visade hur filmmediet kunde användas till att inte bara filma av verkligheten utan berätta en historia.
3. Hajen (1975)
Den första blockbustern. Den första film som lanserades med tevereklam och fick premiär samma helg i alla amerikanska städer.
4. Winchester ’73 (1950)
Obskyr västernfilm med James Stewart. Men: den första film där filmstjärnan insåg att han hade större makt än filmbolaget och bröt sig loss från sitt kontrakt. Stewarts gage var också knutet till filmens intäkter, standard i dag.
5. Star Wars (1977)
George Lucas gick med på en lägre lön för att i stället få något annat: 40 % av rätten till all merchandiseförsäljning. Filmhistoriens smartaste uppgörelse.
6. Borta med vinden (1939)
Flest sålda biobiljetter i historien.
7. Citizen Kane (1941)
Introducerade ny filmteknik som fortfarande influerar filmskapare.
8. Jazzsångaren (1927)
Den första ”talkien”, film med hörbar dialog.
9. Pansarkryssaren Potemkin (1925)
Introducerade ett helt nytt sätt att berätta med montage av bilder och en revolutionerande klippteknik.
10. De sju samurajerna (1954)
Blåkopia för ett halvts sekels efterföljande actionfilm. Inleds med en actionsekvens som inte har med resten av historien att göra, ett grepp återanvänt av James Bond och Indiana Jones.
11. Lång ner i halsen (1972)
Tidernas mest kända porrfilm. Och den första porrfilmen som uppmärksammades av kritiker. Drog in 600 miljoner dollar.
12. The Robe (1953)
När teven introducerades i USA 1948 sågs den som ett hot mot biofilmen. För att fortsätta locka publiken introducerades en större och bredare filmduk. ”The Robe” var den första filmen i widescreen.
13. Snövit och de sju dvärgarna (1937)
Branschprognosen innan premiären löd: ingen kommer vilja att betala för att se tecknad långfilm.
14. The Blair Witch Project (1999)
Den första biosuccén gjord med billigast möjliga teknik. En skräckfilm vars unika inslag inte var effekter utan själva idén. Budget: 20 000 dollar. Intäkter: 250 miljoner dollar.
15. Avatar (2009)
”Så här kommer filmer att spelas in i framtiden”, enligt Ruth och Schiff, de som sammanställde listan.
(slut)