Krönika, Dagens Industri
Weekend 8 april
Krönika
Jan Gradvall
Nästa vecka ges årets på förhand mest omtalade roman ut i USA, ”The Pale King”. Två och ett halvt år efter att han hängde sig får vi slutligen läsa den sista romanen av David Foster Wallace (1962-2008).
Ingen författare verksam under IT-eran har så många devota läsare som David Foster Wallace. På de mest kända fotografierna har han en bandana runt huvudet. När en reporter ställde frågan varför svarade han: ”För att inte mitt huvud ska explodera”.
Den kommentaren speglar också den spränglärde David Foster Wallaces sätt att skriva. Han är känd för meningar som kunde innehålla 200 ord och en hyperaktiv skrivstil med många fotnoter.
Men syftet för David Foster Wallace var aldrig att vara svårbegriplig eller att glänsa med sin bildning. Tvärtom präglas hans sätt att skriva av en ovanlig ödmjukhet och en outtröttlig strävan att förklara världen för läsaren.
Vad David Foster Wallace försökte uppnå med sitt maximalistiska sätt att skriva var att även spegla alla de sidospår och mikrotankar som dyker hos oss alla när vi läser och tänker. I en intervju talade han om att ”reclaima språket från dess banalitet”.
Under sina 46 år i livet hann David Foster Wallace ge ut två romaner, tre novellsamlingar, två böcker med essäer och reportage och en faktabok om oändlighet.
Men den allra bästa introduktionen till David Foster Wallace är det tal han 2005 höll för en examenskull med studenter på Kenyon College.
Talet finns i dag utgivet som ”This is water” (Little Brown). För att återspegla att det var just ett tal, och inte skriven text,, är den tunna volymen typograferad med endast ett par meningar per sida. Läsaren får tid att andas.
Titeln kommer från en historia som inleder talet. Två unga fiskar i havet möter en äldre fisk på väg åt andra hållet. Han nickar åt dem och säger: ”Morning, boys. How’s the water?”
De två unga fiskarna fortsätter att simma åt sitt håll en stund till. Därefter tittar en av dem på sin kompis och säger: ”What the hell is water?”
Den då 43-årige David Foster Wallace berättar sedan för de hälften så gamla studenterna om sin egen erfarenhet av vad som är vatten – vad som är livet – vilket också är grunden i hela hans författarskap.
David Foster Wallace är smärtsamt medveten om att svaret på frågan låter som något som kunde vara tryckt på ett new age-vykort. Men vad det handlar om är något så till synes banalt som: att bekämpa sin självupptagenhet.
Att lyda det rådet är dock mycket svårare än vi tror. Alla vi människor föds som centrum i våra universum och är därmed extremt självupptagna. Men låter man den självupptagenheten fortsätta styra ens tankar även i vuxen ålder så finns det bara en ändstation – ensamhet.
Det enda sättet att undvika det är att börja bry sig mer om andra än sig själv.
David Foster Wallace kämpade mot svåra depressioner. Journalisten D.T. Max, som just nu slutför en biografi om David Foster Wallace, skrev i en artikel i The New Yorker 2009 om hur Wallace provade olika antidepressiva mediciner och genomgick behandlingar med elchocker.
Det hjälpte i 46 år.
Men trots att David Wallace Foster sedan inte orkade längre är det bästa ordet att beskriva hans författarskap faktiskt – livshunger. En enorm vetgirighet och nyfikenhet präglar allt han skrev.
(slut)
GRADVALLS VAL
TV
”Sista chansen”, SVT. Stephen Fry visar återigen vilka två egenskaper som slår allting annat i teve: nyfikenhet och ödmjukhet. Serie i sex delar om utrotningshotade djur.
FACEBOOK
”The Dave Grohl’s teeth appreciation society”. Det allra mest imponerande med albumaktuelle Dave Grohl i Foo Fighters? Hans helt perfekta vita tänder. Nu föremål för dyrkan på Facebook.
ARTIKEL
David Foster Wallace, ”Federer as religious experience”, New York Times, 2006, finns på nätet. Wallace (se krönikan) var själv duktig tennisspelare. Hans hyllning till Federer tillhör det bästa han skrev.
+
BONUS:
Teveårets höjdpunkt så här långt? Definitivt ”Downtown Abbey”, ett superbt engelskt kostymdrama som tematiskt är ett klassdrama á la ”Herrskap och tjänstefolk,” fast placerat i en betagande ”Brideshead Revisited”-miljö. Slottet som används i serien är Highclere Castle i Hampshire.
Efter att ”Downton Abbey” tagits bort från SVT Play släpps serien denna vecka som svensktextad dvd.
”Downton Abbey” har på flera ställen beskrivits som ett typiskt BBC-drama. Men serien är i själva verket producerad av ITV, en kanal som är BBC:s motsats på samma sätt som skillnaden mellan SVT och TV4.
I Sverige känns det tyvärr fullständigt otänkbart att TV4, trots en vinst på över en halv miljard kronor i fjol, skulle satsa pengar på en dyr kvalitetsdramaserie.
Även i England häpnade många över att ITV låg bakom en serie som ”Downton Abbey”. The Guardians recensent skrev: ”Is it really on ITV? It feels just a little bit too classy”.
Med en budget på över en miljon pund per avsnitt är ”Downton Abbey” den dyraste engelska teveserie som producerats.
Men kanalens mod betalade sig. Med ett snitt på 10 miljoner tittare blev serien den största tittarframgången i England för ett historiskt drama sedan ”Brideshead Revisited”. Serien slog även rekord på digitala ITV Player.
”Downtown Abbey” har även gjort succé i alla länder där den visats, inklusive USA. I Sverige lockade ”Downton Abbey” upp till 1,2 miljoner tittare per avsnitt, vilket är en fantastisk siffra för en dramaserie.
Det är även klart att det blir en andra säsong av ”Downton Abbey”. Visas i England i höst och i Sverige troligen några månader senare.
Jan Gradvall