Krönika, Dagens Industri
Weekend 22 januari
Krönika
Jan Gradvall
Jag har alltid varit intresserad av teologi. Religion och matematik var de enda två ämnen i skolan där jag under alla år hade högsta betyg.
Ändå måste jag konstatera att den klokaste teologiska slutsats jag tagit del av kommer från Belinda Carlisle, sångerskan från The Go-Go’s, som i sin största solohit konstaterade: ”Heaven is a place on earth”.
Efter att ha läst 2000-talets viktigaste bok tror jag verkligen Belinda Carlisle har rätt.
I dag är det biopremiär för filmversionen av Cormac McCarthys ”Vägen”. Filmen är, inte oväntat, en banalisering av romanen. Men om filmen kan få fler att läsa romanen från 2006 så fyller den sitt syfte.
När The Times strax före jul sammanställde en lista på nollnolltalets 100 bästa böcker hamnade Cormac McCarthys bok etta. Efter att Cormac McCarthy i fjol även vann PEN/Saul Bellow Award, det finaste litterära pris som finns i USA, borde heller inte Nobelpriskommittén kunna hoppa över den 76-årige McCarthy särskilt länge till.
”Vägen” borde hur som helst rena nu listas som obligatorisk läsning i svenska skolor, gärna just på religionstimmarna.
När man i kristendomens barndom talade om paradiset och helvetet så pekade man uppåt respektive nedåt. Vad som av många betraktades som något bokstavligt – ”Paradiset finns där upp i himlen” – blir mer troligt om man tolkar det symboliskt.
Precis som Belinda Carlisle sjunger tror jag inte jag inte att himlen och helvetet är några separata platser, utan redan finns här bland oss på jorden. Vad som skiljer och skyddar oss från helvetet är ett ytlager som man skulle kunna kalla civilisation.
Ett skyddande ytlager som är mycket bräckligare än vad vi inser.
I ”Vägen” vandrar en pappa och hans son genom ett ödelagt USA. Vad som hänt skrivs aldrig ut i boken, men beskrivningarna av ständiga regnskurar, en himmel täckt av sot och blinda människor, tyder på en naturkatastrof eller kärnvapenkrig.
Ingenting på jorden blomstrar länge. Alla växter är döda, alla djur är döda, eller för länge sedan uppätna.
Det fåtal människor som överlevt katastrofen vandrar runt och letar efter konserver eller annat ätbart. I samma stund som civilisationen utplånades så upphörde även alla lagar och all moral. Mord och rån tar över. Till slut även kannibalism.
”Vägen” är uppenbart influerad av kriget på Balkan. En form av krig mitt i vardagen, mitt bland märkeskläder och barnleksaker, som lika gärna skulle utspelas i våra egna bostadskvarter.
Även när man tagit del av rapporter från Haiti börjar man tänka på ”Vägen” Jordbävningen slog direkt ut all inhemsk matproduktion, presidenten förlorade sitt hem, flera regeringsmedlemmarna är döda, alla fångar sattes på fri när fängelsemurarna raserats.
De som i ett sådant samhälle tar makten är de som har tillgång till bensin och vapen, precis som i ”Vägen”.
Religion och moralfrågor kan i dag betraktas som något närmast abstrakt. Men vad Cormac McCarthys bok visar är att enas kring någon form av budord eller moraliska rättsnören är det enda sättet att hålla anarki och laglöshet stången.
Älska din nästa såsom dig själv. Exakt så enkelt och så svårt är det.
Den dagen vi inte längre orkar göra det finns helvetet alldeles under våra fötter.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
ESSÄ
David Foster Wallace, ”E Unibus Pluram: Television and U.S. Fiction”, från samlingsvolymen ”A supposedly fun thing I’ll never do again”. Svindlande briljant om hur tv påverkar våra liv.
TV-INTERVJU
Charlie Rose intervjuar en ung David Foster Wallace 1997. Att gå in på CharlieRose.com, och se någon av hans författarintervjuer, har blivit min nya lunchritual när jag äter ensam framför datorn.
HAITI
Efter att skänkt pengar till Läkare Utan Gränser kan man följa den Haiti-födde musikern Wyclef Jeans blogg. Jag har träffat honom ett par gånger och han kämpade redan för 15 år sedan för Haiti. Fugees var en förkortning av Refugees.
+
BONUS NR 1:
Om två och en halv månad är det slutligen amerikansk premiär för tv-mästaren David Simons nya tv-serie ”Treme”. I och med att David Simon är mannen bakom ”The Wire”, utsedd till nollnolltalets bästa tv-serie i DI Weekend och flera andra tidningar, är förväntningarna högsta tänkbara
Men när David Simon deklarerade att hans nya storserie för HBO ska utspelas i New Orleans tre veckor efter orkanen Katrina var det en del som höjde på ögonbrynen.
Vem orkar följa en hel tv-serie om en fem år gammal och redan mycket väldokumenterad tragedi? Var finns aktualiteten och spänningen i det?
Men efter den senaste veckans händelser är det ingen som ställer sådana frågor längre. Plötsligt framstår David Simons ”Treme” som en fördjupning av det som hänt på Haiti.
Flera amerikanska journalister har dragit paralleller mellan situationen efter orkanen Katrina och jordbävningen på Haiti. Men som någon på CNN sade ”Fast den avgörande skillnaden att hela Haiti är som ett Lower 9th Ward”.
Lower 9th Ward var det fattigaste och hårdast drabbade området i New Orleans. Ett område som fortfarande – efter snart fem år – inte fått den hjälp det behöver.
Katastroferna i New Orleans och Haiti påminner om att det alltför ofta är de fattigaste människorna, med annan hudfärg än vit, som får hjälp sist. Det finns även flera kulturella paralleller mellan New Orleans och Haiti. Redan i början av 1800-talet kom tiotusentals haitier till New Orleans.
Tv-serien ”Treme”, som fått sitt namn efter område i New Orleans, får premiär den 11 april på amerikansk HBO. Därefter lär den första dyka upp på Canal+ innan SVT får chansen att sända den.
Bland skådespelarna i ”Treme” finns Steve Zahn, John Goodman och Melissa Leo. David Simon har skrivit serien tillsammmans med bland andra Eric Overmyer och David Mills, båda från ”Uppdrag: Mord”. Deckarförfattaren George Pelecanos, som skrev för alla fem ”The Wire”-säsongerna, är även kontrakterad.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Att spela komedi är mycket svårare än vad skådespelare får erkännande för. Ett bevis på det är att det är många komediskådespelare som med framgång bytt sida och övertygat i allvarliga roller – Carl-Gustaf Lindstedt, Gösta Ekman, Tom Hanks, Jim Carrey, etc – men det finns ytterst få exempel på skådespelare som gjort resan åt andra hållet.
Ett lysande undantag: Alec Baldwin.
För den majoritet svenskar som fortfarande inte upptäckt 2000-talets roligaste sitcom, ”30 Rock”, kommer det förmodligen som en total överraskning att världens just nu roligaste manliga skådespelare är samma ilskna och hotfulla stenansikte som för drygt 20 år sedan slog igenom i filmer som ”Miami blues”, ”Jakten på röd oktober” och ”Glengarry Glen Ross”.
Men, jo, Alec Baldwin – den äldste i den fördömda skaran med Baldwinbröder – kan vara hysteriskt rolig.
Alec Baldwin briljerar också i den romantiska komedin ”It’s complicated”, med svensk biopremiär i dag, där han spelar mot Meryl Streep och Steve Martin.
Personkemin mellan Steve Martin och Alec Baldwin, som även har spelat mot varandra i ”30 rock”, har även lett till att de tillsammans ska leda årets Oscarsgala.
Nancy Meyers romantiska komedi ”It’s complicated” rekommenderas för övrigt också för att den visar upp ett så skamlöst välstånd. Filmen är som ett nummer av Residence eller Sköna Hem fast med dialog.
”It’s complicated” utspelas i det dreglande vackra Santa Barbara i Kalifornien, där alla bor i drömhus, med röda tegeltak och kök stora som innerstadstreor. Karaktärernas huvudsyssla i livet verkar vara att snurra regionens bästa Merlot-viner i gigantiska Riedel-glas.
Meryl Streeps karaktär äger dessutom en restaurang och ett bageri. Närbilderna på bakplåtarna är närmast pornografiska.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 3:
Åtta skäl till att alla trots allt måste se ”Avatar” i 3D:
1. Det kommer inte så många såna här världsfilmer per generation. Intäkterna är nu uppe i tio miljarder kronor. Ingen kommer att kunna se sina barnbarn i ögonen och avslöja att man aldrig tog chansen och såg ”Avatar” i 3D.
2. En månad efter premiären är det fortfarande fullsatt på svenska biografer. Film får alltid en extra laddning i fullsatta salonger.
3. 3D-glasögonen gör att ingen kan snegla ned på sina mobiltelefoner under filmens gång. I och med att blicken måste vara vända rakt framåt, så vänder sig heller ingen åt sidan och pratar med sin kompis. 3D-glasögon borde delas ut vid alla filmer!
4. James Cameron komprimerar det bästa från alla sina tidigare filmer. Soldaterna och Sigourney Weaver är hämtade från ”Aliens”, de självlysande effekterna från ”Avgrunden” och den stenhårda kvinnliga helikopterföraren är Linda Hamilton i ”Terminator”.
5. Det stora slaget i filmen är James Camerons egen Vietnam-film i miniatyr. Krigshelikoptrarna har märket Valkyria, en blinkning till ”Apopalypse now” där helikoptrar anfaller till tonerna av Wagners ”Valkyriornas natt”.
6. ”Avatar” utspelar sig ovan jord men ser ut som en undervattensfilm. Titta bara på de anemonliknande växterna och de flygande ”maneterna”. ”Avatar” är dykaren James Camerons egen motsvarighet till Jacques Costeaus mästerverk.
7. Unge okände australiensaren Sam Worthington i huvudrollen kommer att bli nästa Russell Crowe.
8. Att ”Avatar” är en bra film hindrar inte att ”South Park”-parodin ”Dansar med smurfar” är briljant. Handlingen i ”Avatar” påminner inte så lite om ”Dansar med vargar”. Och avatarerna är ju smurfblå.
Jan Gradvall