Skivrecensioner, DI Weekend
Adam Lambert
Titel: For your entertainment
Skivbolag: RCA/Sony
Betyg: 3
I kväll utses den sjätte vinnaren i svenska ”Idol”. I den amerikanska varianten, där man hållit på två år längre, har sju av åtta ”Idol”-vinnare kommit från den amerikanska Södern. Tendensen är tydlig. När det blir dags för finalomgångar i ”Idol” så verkar helylle & hembakt alltid besegra mer utmanande egenskaper.
Det är med bakgrund av detta som Adam Lambert blev en sådan sensation i årets upplaga av ”American Idol”. Inte heller Adam Lambert nådde visserligen ända fram – han blev slagen i finalen av en mer traditionell sångare från, just det, amerikanska Södern – men genom att vara gay, och klädd i latex och nitar, så vitaliserade Adam Lambert hela tävlingen.
I en intervju i Rolling Stone får Adam Lambert frågan vad han klädde ut sig till på årets Halloween. Hans svar är typiskt Lambert: ”I was a glampire – it’s a vampire with full-on fashion”. Adam Lambert påminner om både Liza Minnelli, Freddie Mercury, Michael Jackson och, kanske framförallt, Paul Stanley i Kiss. I ”Idol”-finalen framförde han ett Kiss-medley med riktiga Kiss om kompband.
Debutalbumet hade gärna fått vara ännu mer Broadway-teatralt men han får en rätt sanslös uppbackning av världens just nu bästa låtskrivare som alla imponerats av hans potential: Max Martin, Lady Gaga, Pink, Kate Perry, Ryan Tedder, Rivers Cuomo (Weezer) och Justin Hawkins (The Darkness). Även svenska ”Idol” skulle behöva en påfågel som Adam Lambert.
Jan Gradvall
Krister Linder
Titel: Metropia: Soundtrack
Skivbolag: Ghostfriend/Atmo/SubSpace
Betyg: 4
Svensk film har snart ett världsnamn även på kompositörsidan. Krister Linder, en gång känd som rösten i Dives jättehit ”Captain Nemo”, har gjort musiken till Johan Rencks reklamfilmer. Krister Linder gjorde även det smärtsamt vackra soundtracket till Johan Rencks långfilmsdebut ”Downloading Nancy”.
Krister Linders monokroma symfoni till Tarik Salehs animerade film ”Metropia” är ännu starkare. Musiken är lika dystopisk som romantisk på ett sätt som påminner om Vangelis soundtrack till ”Blade runner”.
Jan Gradvall
Francoise Hardy
Titel: La collection 62-65
Skivbolag: Disques Vogue/Sony
Betyg: 4
Frankrike kommer alltid att vara Frankrike. Och fransk pop kommer alltid att vara fransk pop. Lite nonchalantare, lite plutigare, lite sexigare. Alltid medveten om sitt utseende. Att många av den franska musikens profiler även är skådespelare känns inte som en tillfällighet.
Den här oemotståndligt snygga cd-boxen innehåller krympta kopior av Francoise Hardys sex första LP-skivor från 1962 till 1965. Boxförpackningen öppnas uppifrån och påminner passande nog om ett cigarretpaket.
Francoise Hardy, som i dag fyllt 65 år, slog igenom 1962 där hon fick vara pausunderhållning i en tv-sändning under ett presidentval. (Jämför med Carla Brunis öde.) Låten som Francoise Hardy sjöng, ”Tous les garcons et les filles”, inspirerade Rei Kawakubo att kalla sitt modemärke för Comme des Carcons. Även Nicolas Ghesquière på modehuset Balenciaga har sagt att han inspirerats av Francoise Hardy.
Det är svårt att frikoppla Francoise Hardys musik från hennes stil och utseende. Även musiken låter som en kastanjebrun lugg som fångats av vindpust. Och det blir alltid en dag i september när man hör henne sjunga.
Jan Gradvall
Mastodon
Titel: Crack the skye
Skivbolag: Warner
Betyg: 4
Under ett år då den svenska musikjournalistiken varit tröttare än någonsin så fortsätter hårdrocktidningen Close-Up att vara ett lysande undantag. Där andra recensenter recenserar sin post så får man intrycket av att Close-Up:s skribenter verkligen lever för musik. Som chefredaktören Robert Becirovic alltid skriver i sin ledare: ”In it for life”.
En av flera anledningar till att köpa senaste numret är att tidningens skribenter utsett ”Crack the skye” av Mastodon till årets album. Amerikanska Mastodon skulle kunna kallas ”the thinking man’s heavy metal”. Gruppen gör komplex, intrikat, bitvis nästan jazzig men samtidigt konstant stenhård musik. Även New Yorkers musikskribent har ”Crack the skye” högt på sin lista över årets album.
Den utmärkta intervju med Mastodon som finns i Close-Up visar även att det fortfarande finns band som tänker i album när skriver musik. I samma intervju avslöjas det även att Mastodon gör musiken till vad som kan bli 2010 års största biosuccé, ”Jonah Hex”, en film med samma potential att sätta startkablar i populärkulturen som ”The Matrix”.
Jan Gradvall