Krönika, Dagens Industri
Weekend 31 oktober
Krönika
Jan Gradvall
Om man försöker lokalisera hjärtat i Amerika hamnar man rätt nära när man kliver in på Allens Boots på South Congress Avenue i Austin, Texas. Skylten utanför butiken är en flera meter hög cowboystövel. Inuti butiken finns 4 000 olika boots att välja mellan och allt man tänka sig inom western wear: bälten, skjortor, femlitershattar.
Oavsett vilken president som vinner valet natten mellan tisdag och onsdag så är det inne på butiker som Allens Boots man hittar USA:s framtid.
Väggarna i butiken är fulla av signerade fotografier. I princip alla USA:s countrystjärnor har någon gång varit här och handlat boots och kläder. Austin är centrum för livemusik i Amerika.
Men vad som är nytt är att det nu även kliver in fler och fler popartister som vill se ut som countrartister.
Country och pop lever i parallella världar i USA. De har sina egna listor och radiostationer. Då och då har countryartister lyckas slå igenom i popvärlden: från Dolly Parton till Shania Twain. Men det har varit en ”one way street”. Inga popartister har – fram tills helt nyligen – lyckats tränga in i countryvärlden.
Men nu står popartister på kö för att handla femlitershattar. Artister så vitt skiljda som Bon Jovi, Jewel och Darius Rucker, den svarte sångaren från Hootie and The Blowfish, har på sina senaste album bytt från rock till country.
Det kanske allra mest iögonfallande exemplet är Jessica Simpson. Så sent som för ett par år sedan var hon en tonårspopstjärna som gillade R&B och satt i sin egen realityshow och försökte skilja mellan tonfisk och kyckling. I dag uppträder Jessica Simpson på Grand Ole Opry, i en Dolly Parton-urringning lika djup som Grand Canyon, och minglar backstage med Loretta Lynn.
Men Jessica Simpson säger i intervjuer att detta inte är någon tillfällig kursändring. Hon har lämnat popmusiken för gott. Jessica Simpson, 28, är också från Texas och är uppväxt med country.
Vad som lockar artister som Jessica Simpson är också att countryvärlden, till skillnad från popvärlden, kan erbjuda ett löfte om en långsiktig karriär. Singer-songwritern Jewel, som också gått över till country, säger till Entertainment Weekly: ”Popfans vill ha en accessoar – nästa års handväska, inte förra årets – och vill därför inte bli förknippade med en artist som var het förra året. Parallellt med detta är George Strait på väg mot sin 51:a listetta på countrylistan.”
Countrymusik har helt enkelt, precis som dollarn, blivit en säker hamn igen.
Att USA blir mer och mer country är också i linje med en utvecklig som märks över hela världen just nu. Allting från mat till popmusik präglas av ord som närodlat och lokal förankring. En utveckling som ytterligare förstärks av både miljömedvetenheten och recessionen.
Pengar stoppas i madrassen. Turister stannar på hemmaplan. Folk bubblar sitt mineralvatten själva.
Och här i Sverige har vi ”Dansbandskampen”.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
SKÅDESPELARE
Per Ragnar. Den allra största behållningen i ”Låt den rätte komma in”. Lika oväntat och briljant castad som Ulf Brunnberg i ”Fyra nyanser av brunt”.
TV
Filip & Fredriks valvaka, Kanal, tisdag 22.30. En direktsändning som utlovas pågå ända fram tills ”USA:s 44:e president är vald”. Det kan ta veckor.
YOUTUBE
Joey Ramone, ”Maria Bartiromo”. Ramones-sångarens hyllning till USA:s just nu hetaste ekonomireporter, CBNC:s Maria Bartiromo. Porträtterad i nya Vanity Fair.
+
BONUS NR 1.
Konst handlar lika mycket om vad tittar efter som vad som visas. Genom att montera upp 17 filmkameror under en vanlig ligamatch visar Douglas Gordon och Philippe Parreno att även en vanlig fotbollsmatch kan rymma en oförglömlig konstupplevelse.
Matchen i fråga var en spansk ligamatch 23 april 2005 mellan Real Madrid och Villa Real. Men de 17 filmkamerorna som rullade var inte intresserade av själva matchen, eller ens målen, utan var alla fokuserade på en enda spelare: franske fotbollsgeniet Zinédine Zidane.
Resultatet påminner mer om en naturdokumentär än något annat. Vad vi ser är någon som jagar och jagar och jagar och bara ibland kommer i närheten av bytet, i det här fallet bollen.
Filmen ”Zidane – a 21st century portrait” har visats på biografer i andra länder, men kan från och med i morgon, 1 november, och fram till 14 december beskådas på konsthallen Magasin 3 i Stockholm.
Att filmen visas i Sverige först nu, efter att Zinédine Zidane lagt fotbollsskorna på hyllan, skulle kunna uppfattas vara en nackdel. Men tvärtom förstärker det effekten. Vad vi ser är en utrotningshotad art, en sista glimt av ett 21:a århundradets sju underverk.
Douglas Gordon har även anlitat sin skotska vänner i Mogwai att göra musiken. Ett skotskt band som älskar fotboll lika mycket som atonalt oväsen. Musiken finns på även skiva.
Jan Gradvall