Krönika, Dagens Industri
Weekend 25 maj
Krönika
Jan Gradvall
På torsdag är det nypremiär för tidernas mest minnesvärda TV-serie. Kanal 9 börjar visa ”En förlorad värld” från 1981 i repris.
Till att börja med är det ett smart sätt att etablera sig för en ny kanal. Receptet för en nischkanal som slåss om spaltutrymme kan faktiskt vara så enkelt som att visa rätt repris vid rätt tillfälle.
Tajmingen för ett återbesök på slottet Brideshead just denna sommar kunde heller inte vara bättre. I en stor omröstning nyligen anordnad av Expressens kulturredaktion, där 100 journalister och TV-personligheter deltog, utsågs ”En förlorad värld” till världens bästa TV-serie någonsin.
Men mer intressant än om ”En förlorad värld”/”Brideshead Revisited” verkligen är bäst genom tiderna eller inte – är den verkligen bättre än ”Simpsons” eller ”Sopranos”? – är varför den gjort ett så outplånligt intryck på oss som sett den.
Medan många andra TV-serier bleknar med tiden växer sig ”En förlorad värld” bara starkare i minnet. De flesta som röstade på serien i Expressens omröstning har förmodligen inte sett om den de senaste tio åren. Precis den sortens smygande nostalgi är också vad ”Brideshead Revisited” handlar om.
Evelyn Waughs romanförlaga, som alltid hamnar på Topp 100-listor över tidernas bästa romaner, gavs ut 1945. På ett ställe i boken skriver han att slottet Brideshead har ”the atmosphere of a better age”. Det verkar ha varit nyckelraden när Granada Television, inte BBC som många tror, gjorde den elva timmar långa TV-serien.
Varenda scenen i serien präglas av en bitterljuv känsla av att något just gått förlorat. Sebastian går omkring med sin nallebjörn och vägrar släppa barndomen. Charles verkar hela tiden medveten om att framtiden aldrig mäta sig med minnet av det som just har inträffat.
I oktober 2005 presenterade MTV en omfattande undersökning av svenska ungdomars värderingar. En av de saker som i MTV-rapporten sades vara utmärkande för dagens ungdom är kulturell nostalgi. Som en reaktion på osäkerheten och förvirringen i dagens samhälle söker unga sig tillbaka till trygghetskänslan i den kultur de växte upp med.
Men ”Bridshead Revisited” visar att det inte är något nytt för 2000-talet utan var lika aktuellt på 1940-talet. Och förmodligen alltid var varit det. ”En förlorad värld” är därför en sällsynt lyckad översättning. Vi går alla omkring med våra nallebjörnar, även om symboliken inte är lika tydlig som i fallet Sebastian.
I en tid när den tekniska utvecklingen förändrar samhället i rekordfart blir behovet av att tänka sig tillbaka också ännu större. Titta på framgången för Filip & Fredrik, MTV-generationens bästa skildrare i TV, som hela tiden refererar till sin egen uppväxt. Deras bästsäljande bok hette ”Två nötcreme och en moviebox”, en omskrivning för en värld som är förlorad.
Vad Evelyn Waugh egentligen skildrar i sin roman är katolicism. Berättelsen handlar om undertryckt tro och undertryckt homosexualitet. Men vad som gör TV-serien så allmängiltig, och vad som gör att ingen bör missa nypremiären torsdag 31 maj 21.00 på Kanal 9, är att den bättre än kanske något annat fångar den bitterljuva känslan av något som just gått förlorat.
+
GRADVALLS VAL
ARKITEKTUR
”Sketches of Frank Gehry” (DVD, USA-import). Fin dokumentär av Sydney Pollack om samtidens mest omtalade arkitekt. Inspirerande för alla som vill utveckla sin kreativitet.
BARNFILM
”Gustaf 2”. Nej, den andra filmen om katten Gustaf är inte ett mästerverk. Men skälet att som vuxen sitta med i TV-soffan är att slottet i filmen är Castle Howard i Yorkshire. Ja, samma slott som i ”En förlorad värld”.
DVD
”My So-Called Life: The Complete Series”. Amerikansk DVD-box med ungdomsserie från 1995 som var långt före sin tid och fortfarande gjort ger ekon i populärkulturen.
+
BONUS NR 1.
Tintin blir aldrig inaktuell. Först kom nyheten om att Peter Jackson (”Sagan om ringen”) och Steven Spielberg gått samman för att producera tre långfilmer om Tintin. Och i morgon öppnar en Tintin-utställning på Sjöhistoriska Museet i Stockholm.
Temat för utställningen är ”Tintin till sjöss”. Inte mindre än fem Tintin-album utspelar sig i maritim miljö. På utställningen visas originalteckningar av Hergé utlånade från Studio Hergé i Bryssel. Dessa varvas med ”unika föremål” från Sjöhistoriska museets samlingar. Pressfrukosten i tisdags hölls vid professor Kalkyls hajformade ubåt.
I samband med utställningen ger Bonnier Carlsen även ut en bok kallad ”Tintin till sjöss” där Yves Horeau – förlåt, liknelsen – går till botten med Hergés intresse för havet.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Två ämnen gör svenska inköpare av amerikanska TV-serier och filmer nervösa: baseboll och amerikansk fotboll. Historier om dessa sporter fungerar aldrig lika bra i Europa och USA.
Men det är lätt att förstå varför Kanal 5 ändå är stolta över att ha köpt in den nya amerikanska serien ”Friday Night Lights”. På ytan är det visserligen en serie om ett amerikanskt fotbollslag i high-school. Men på djupet är det en serie om Amerika, det stora och breda USA som väldigt sällan skildras i TV-serier där storstäderna helat tiden dominerar.
I den lilla staden Dillon i Texas är fotboll inte bara en sport utan hela stadens gemensamma kultur och samtalsämne. Alla i laget ber till Gud innan matcherna. Alla från en borgmästare till bensinmacksägare är djupt engagerade i high school-laget.
”Friday Night Lights” var ursprungligen en långfilm från 2004 med Billy Bob Thornton i huvudrollen som lagets tränare. Jämför med Aaron Sorkin som skrev manus till filmen ”The American President” med Kevin Kline fyra år innan han gjorde TV-serien ”Vita huset”.
”Friday night lights” har inte hittat någon stor publik i USA, men har under hösten och våren varit den mest kritikerrosade av alla nya serier. Första avsnittet är också ett mästarprov på amerikansk TV-dramatik.
Jan Gradvall