Krönika, DI Weekend
Weekend 4 mars
Krönika
Jan Gradvall
Stress. Andningen förändras, tinningarna börjar pulsera, det blir svårare att fokusera. Vi har alla varit där.
Vi vet alla hur det känns när ens tankar inte längre lyder en. När vi alltmer desperat försöker tränga undan det där jobbiga – tänk på något annat, försöka tänka positivt! – men det som gör oss stressade ändå tränger sig igenom, läcker in överallt.
Stress förgiftar tankarnas grundvatten. Allting i våra liv blir kontaminerat när stressen slår till. När du vaknar 03.00 på natten av att stressen sitter på sängkanten och väntar på dig.
Ordet stress har blivit ett av de mest använda orden i samtiden. Ny teknik, nya krav, nytt tempo. För mycket jobb, för lite jobb, inget jobb alls. Allting framkallar stress.
Nyhetsrapportering förmedlar också entydigt att stressen bara ökar för varje år som går.
Eller gör den det? Tänk om allt det som vi just nu är väldigt snabba med att definiera som stress egentligen är någonting helt annat?
Brittiska dagstidningen The Observer hade för ett par veckor sedan ett stort reportage om stress med rubriken, ”Is there too much on stress?”
Skribenten Tim Adams går till botten med begreppet och även ordets ursprung. Hur många vet att stress är en modern term som började användas först på 1950-talet?
På ett universitet i Prag på 1920-talet noterade medicinstudenten att Hans Selye att läkare helt fokuserade på vad som skiljde patienternas åkommor åt, i stället för att studera de symptom som patienter hade gemensamt.
Hans Selye tyckte det saknades en gemensam term för dessa besvär. Efter långvarig forskning kunde han 1946 presentera ett samlande begrepp som hjälpte honom få gensvar för sina idéer – stress.
Ett enda ord som förklarade både orsak och verkan. Ett enda ord som gjorde Hans Selye världsberömd.
Genomslaget blev enormt. Stress blev ett av de mest spridda orden i världen genom alla tider.
Fransmännen led från och med nu av le stress. Tyskarna av der Stress, italienarna a lo stress, spanjorerna av el stress. Och vi svenskar av stressen.
I Japan är stress, enligt The Observer, det mest kända låneordet från främmade språk.
Hans Selye publicerade 1956 boken ”The Stress of Life” som blev en internationell bästsäljare.
Stress är i dag en mångmiljardindustri. Ju fler människor som lider av något, desto större möjligheter att tjäna pengar på botemedel.
The Observer avslöjar av Hans Selye själv tog emot betydande summor från amerikansk tobaksindustri för att propagera för att piprökning minskade stress.
I dag kan man se att Hans Selyes begrepp var för förenklat. Det kan tolkas på för många olika sätt.
Många blir i dag sjukskrivna av ”stress”. Men Tim Adams skriver i The Observerar att om man studerar problem på arbetsplatser, så kan det som förklaras av stress i själva verket bero på andra mer fundamentala saker som orättvisor, brist på jämställdhet, nedskärningar, oklar beslutsordning.
Vad som i dag beskrivs som ett individuellt problem – ”Hur ska du göra för att bli mer stresstålig?” – handlar i själva verket om ett större strukturellt problem.
När vi har gått mot ett modernt arbetsliv, där många aldrig ens får ett jobb, samtidigt som de som har jobb får jobba allt hårdare, så handlar det om problem som ligger mycket djupare än vad som kan botas med kurserar i stresshantering, yoga, meditation eller lugnande medicin.
Även själva föreställningen om att ett liv utan stress är idealet är också problematisk och vilseledande.
Alla som är lyckliga nog att ha arbete upplever stress i någon form, kanske till och med varje dag. Det ingår i arbetet, har alltid gjort.
Att skriva 80 000 tecken om Max Martin var väldigt pressande under den vecka arbetet var som intensivast – pulserande tinningar, tunnelseende, yrsel – men det är samtidigt en oundviklig del av att ett arbete som är meningsfullt och belönande.
Ja, jag var pressad när jag skrev, av tidsnöd och förväntningar, men var jag verkligen stressad? Är det korrekt term?
Högt tempo är inte det som stressar mest. Det är mycket jobbigare och slitsammare att befinna sig på en arbetsplats, till exempel en skola, ett sjukhus eller en polisstation, där man kan bli ett offer för omständigheter och själv inte kan bidra till lösningen, hur mycket man än tänker och jobbar
Hans Selye gjorde senare i livet korrigeringar i syn på stress. Han jobbade själv sju dagar i veckan, 14 timmar per dygn. ”Stress är inte nödvändigtvis dåligt för dig”, skrev Selye, ”det är också livets krydda. Alla känslor, alla slags aktiviteter, orsakar stress”.
I en helt annan artikel i samma bilaga av The Observer, citerar en kvinnlig läkare sin nyligen döda make, också läkare, och hans syn på livet. Livet handlar inte att undvika lidande, det handlar om att skapa mening.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
TV
”Liv och Horace i Europa”, SVT. Liv Strömquist och Horace Engdahl väjer elegant undan för programkonstruktionens förutsägbara konflikter och förmedlar i stället kulturell entusiasm, kunskap, pipettdroppar av allmänbildning.
KONSERT
Savages, lördag 5 mars, Babel i Malmö, söndag 6 mars, Kägelbanan i Stockholm. Explosivt engelskt-franskt rockband, hyllat i DI Weekend, beryktade för magnetisk scennärvaro.
TV
”The Big Bang Theory”, Kanal 5. Två avsnitt om dagen, fem dagar i veckan. När tröttnar folk? Svar: inte än på länge. Kanal 5 rullar ”The Big Bang Theory” lika frekvent som en gång ”Vänner”. Genial trivselteve.
+
BONUS NR 1:
Att kalla någon som varit död i 188 år för att vara het och ligga i tiden må upplevas som motsägelsefullt, men det gäller verkligen för Goya.
Referenser till målaren Fransico de Goya (1746-1828) har de senaste åren kunnat spåras överallt i samtiden, även i populärkulturen. Referenser till Goyas skildringar av våld kan spåras till tv-serier som ”True Detective” och Johan Renck och David Bowie-samarbetet ”The Last Panthers”.
Magasin 3 i Stockholm har nu öppnat en utställning där Goyas verk står i direkt dialog med de brittiska bröderna Chapman.
Jake och Dinos Chapman, född 1962 respektive 1966, har i över 25 år gång på gång återkommit till Goya, framförallt hans detaljerade skildringar av de övergrepp som Napoleons armé utsatte den spanska befolkningen för.
Magasin 3 har till utställningen fått låna etsningar av Goya från Nationalmuseums samlingar.
Bröderna Chapmans konst har nära band till musik. De har kurerat musikfestivaler med band som Sun O))), Autechre, Aphex Twin och Throbbing Gristle. De har även gjort en musikvideo med PJ Harvey.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Väldigt få svenskar har lyckats etablera sig i Hollywood som producenter och regissörer av tv-serier.
En är Gunnar Hellström (1928-2001) som gjorde klassiska amerikanska serier som ”Gunsmoke”, ”Bröderna Cartwright” och ”Familjen Macahan”.
En annan är Henrik Bastin, född 1971, som etablerat sig i Hollywood som producent och tv-makare med allt längre cv.
Henrik Bastin har skapat ”Bosch”, tv-serien byggd på Michael Connellys bästsäljande svit med deckare. Andra säsongen av ”Bosch” läggs ut på HBO Nordic den 12 mars, alla 10 avsnitten samtidigt.
Författarnas egen inblandning i serier och filmer brukar vara begränsad, men Connelly är ett undantag.
”Michael Connelly är garanterat den bokförfattare som är mest hands on av alla”, säger Henrik Bastin. ”Han har i princip varit med på inspelningsplatsen varenda dag och, precis som i fjol, själv skrivit säsongsfinalen. Han är på plats för att bevaka Harry Boschs DNA men samtidigt en pragmatiker som alltid är den första som är beredd att ändra på sådant som inte funkar i böckerna”.
Jan Gradvall