Skivrecensioner, DI Weekend
PF Commando
Titel: Manipulerade Mongon
(YKFK/Imperial)
Betyg: 3
Det finns fler skäl till att tycka om svenske José González än bara hans eminenta musik. En del av de pengar som nu väller in från hans dcbutalbum – som just passerat 500 000 sålda exemplar – använder hans skivbolag Imperial Recordings till att starta underetiketten YKFK (You Know, For Kids!) med syfte att ge ut obskyr svensk punk.
Att damma av Gävle-bandet PF Commandos legendariska första album ”Manipulerade Mongon” från 1979 är definitivt en kulturgärning – även om nog vissa ifrågasätter vilken sorts kulturgärning. PF Commando var först av de svenska punkbanden med att finansiera ett eget album. Att lyssna på dessa låtar, med titlar som ”Svenne Pop”, är som att bevittna julbocken i Gävle brännas ned 16 gånger i rad.
Jan Gradvall
Zero 7
Titel: The Garden
(Warner)
Betyg: 3
Svenske José González förgyller även brittiska duon Zero 7:s nya tredje album. Sam Hardaker och Henry Binns är urtypen för den sortens engelsmän som gör musik baserad på sina egna rika skivsamlingar. Efter att tidigare ha rotat bland obskyr soul och ambient har Zero 7 denna gång utgått från somrig, folkinspirerad mainstreampop från 1970-talet. Influenser som sedan via deras laptops processats till bakgrundsmusik i ordets bästa bemärkelse.
Allra bäst fungerar just tre av de fyra låtar på skivan som är samarbeten med González,. Den fjärde, en nyversion av González egen ”Crosses”, bleknar vid en jämförelse med Jori Hulkkonens geniala houseversion; en finsk producent som på eget bevåg gjorde en remix långt innan González internationella genombrott.
Jan Gradvall
The Futureheads
Titel: News And Tributes
(679/Warner)
Betyg: 3
I en klassisk intervju med Nick Lowe som Lennart Persson gjorde i tidningen Larm från 1977 avslöjade Lowe ett trick för att få publiken imponerad av körsången. Basisten och gitarristen skulle vänta så länge att man nästan trodde att de glömt bort att sjunga – och därefter störtdyka mot mikrofonerna.
Precis den bilden framkallar The Futureheads, ett ungt popband från Sunderland som bättre än någon annan använder körsång. När kvartetten leker med vokalerna på klassiskt popmanér – bababa, ooo, aaa, dododo – låter det verkligen som bandmedlemmarna störtdyker mot mikrofonerna med sådan kraft att tänderna nästan slår emot.
The Futureheads självbetitlade debutalbum från sommaren 2004 var en oemotståndlig uppdatering av tidiga XTC och The Jam. I likhet med just The Jam har The Futureheads turnerat alldeles för mycket för att hinna skriva lika bra låtar till andra albumet (bandet har avverkat osannolika fem turnéer England och fyra i USA), men de har fortfarande kvar sin energi och entusiasm. Powerpop spetsat med Red Bull.
Jan Gradvall
Elvis Costello & Allen Toussaint
Titel: The River In Reverse
(Verve/Universal)
Betyg: 4
Att tappa sin ställning som popstjärna kan vara en välsignelse. Elvis Costello har inte varit nära en försäljningslista på 20 år. Precis just därför mår han bättre än någonsin.
I tidningen Word beskriver Costello en vecka i sitt liv våren 2006. Först ett inhopp som gästartist hos Levon Helm från The Band under en av Helms ”hemma hos”-konserter i Woodstock. Därefter skivinspelning med Tony Bennett i New Jersey. Sedan Grand Ole Opry i Nashville dit Costello var inbjuden som gäst hos Emmylou Harris. Och på den sjunde dagen en konsert på en klubb i New York med Allen Toussaint.
Så lever ingen artist som säljer ut idrottsarenor – men är det någon som tror att Costello skulle vilja byta ut denna frihet mot berömmelse och pengar? Allen Toussaint (uttalas Too-Sant) föddes 1938 och var nyckelfigur i det New Orleans-sound som blev världsberömt på 1960- och 1970-talet. Rolling Stones spelade in hans ”Fortune Teller” och Glen Campbell ”Southern Nights”.
Ingen av de två låtarna finns med när nu Costello väljer ut låtar ur Toussaint-katalogen, men däremot den magnifika ”Freedom For The Stallion” som ursprungligen spelades in av Lee Dorsey. Förutom sju Toussaint-klassiker har Costello & Toussaint också skrivit fem nya låar tillsammans.
Skivan har sin grund i en välgörenhetsgala efter New Orleans-katastrofen där de både uppträdde. Projektet lyckas med det omöjliga som titeln utlovar. ”The River In Reverse”. Med Toussaint vid pianot och Costello vid mikrofonen vänder flodvågen tillbaka och visar upp New Orleans i sin fulla prakt.
Jan Gradvall