Skivrecensioner, DI Weekend
Goat
Titel. World Music
Skivbolag: Stranded/Universal
Betyg: 4
Brittisk musikindustri och media är mer nationalistisk och eurofobisk än den utger sig för att vara. Inhemska artister ges alltid överlägset störst utrymme, även om de är sämre än importerna. Att det mest hyllade albumet i England under årets slutspurt är svenskt är därför ännu mer anmärkningsvärt.
Två av de mest prestigefyllda årslistorna görs av Englands två bästa skivaffärer, Piccadilly Records i Manchester och Rough Trade i London. Etta respektive femma på dessa årslistor är Goat, ett nytt svenskt rockband med hemliga medlemmar som uppträder bakom masker.
Att Kalle Gustafsson från Soundtrack Of Our Lives är inblandad är en gissning. Men Goat låter inte som några andra av de nypsykedeliska band som dykt upp på senare år. Med inspiration hämtad från Nigeria och Fela Kutis gamla 1970-talsstorband är Goat svängigare, roligare, mer originella och färgstarka.
Gitarrspelet sträcker sig Grateful Dead till Stooges. Och sångerskan, vem nu det är, framstår som en punkigare Grace Slick.
Jan Gradvall
Tønes
Titel: Sån av salve
Skivbolag: Hype City/Tuba
Betyg: 4
Musik behöver inte alltid ord för att bli förstådd på djupet. Fem av de 12 nominerade till Nordic Music Prize sjunger på sitt eget modersmål. En av dem, norske singersongwritern Tønes, sjunger på en dialekt så lokal att inte ens norrmän förstår allt vad han sjunger om.
Frank Tønnesen kommer från fylket Rogaland i den mest sydvästra delen av Norge. Han jobbar deltid som elektriker och ägnar sin mesta fritid åt fiske. Hans musikaliska rötter är punkikonen Ian MacKaye, känd för sina band epokgörande och kompromisslösa band Minor Threat och Fugazi. Hans egen musik, med komp av elgitarr eller piano, är lika kompromisslös men mer stillsam och låter snarare som Richard Thompson, Bill Fay eller Billy Bragg.
Jag förstår få av Tønes ord men jag tror mig förstå allt han sjunger om och uttrycker. Ett fantastiskt album om att finnas till. Ett handavtyck på en immig fönsterruta med utsikt över ett frostigt nordiskt vinterlandskap.
Jan Gradvall
Jake Bugg
Titel: Jake Bugg
Skivbolag: Mercury/Universal
Betyg: 4
På omslaget ser 18-årige Jake Bugg ut som någon som älskar Oasis men var för ung för att bli insläppt på en spelning. På albumet sjunger han som om det var Donovan och inte Bob Dylan som tog över världen. En av 2012 års mest lovande debutanter. Hans akustiska sånger rycker tag i kragen på lyssnaren och kräver uppmärksamhet.
Jan Gradvall
Stinnerbom Stinnerbom Dubé
Titel: Beardo
Skivbolag: Outhouse Records
Betyg; 4
En viola d’amore är en renässansvariant av altfiol som blivit mycket populär i samtida folkmjusik. Med detta instrument i förgrunden och ett distinkt komp av ståbas och tolvsträngad gitarr gör denna trio stolt instrumentalmusik med ett sväng och en självklarhet få andra är i närheten av. När fotstamp hörs i bakgrunden kan man se framför sig hur damm ryker upp från jordgolvet. Sånger som ”Klackvals”, skriven av Sophia Stinnerbom, känns lika originella som de Tinariwen gör i en helt annan del av världen.
Jan Gradvall