Skivrecensioner, DI Weekend
Weekend 19 mars
Krönika
Jan Gradvall
Johnny Ray, Peggy Lee, Patsy Cline – med flera
Titel: Smoke that cigarette
Skivbolag: Bear Family
Betyg: 4
Den sista cigarretten? Denna samlingsskiva påminner om att ingenting i populärkulturen förändrats lika drastiskt som vår attityd gentemot rökning. När jag var liten brukade jag cykla till kiosken längs med winnerbäckska nyponbuskar och köpa min mammas dagliga dos, två paket röda Commerce utan filter. Jag kände mig cool när jag höll i paketen.
Tidernas bästa cigarettlåt är och förblir ”These foolish things”, här i Frank Sinatras version. Sug in de här öppningsraderna: ”A cigarette that bears a lipstick’s traces/ An airline ticket to romantic places/ And still my heart has wings/ Theses foolish things reminds med of you”.
I övrigt innehåller ”Smoke that cigarette” mest låtar från främst 1950- och 1960-talet med fantastiska titlar som ”Three cigarettes in an ashtray”, ”Sad cigarettes”, ”Three on a match” och över ett halvdussin låtar på temat kaffe och cigaretter.
Även om cigarettröken i dag är på väg att försvinna så har cigarettromantiken långt tid kvar innan den brunnit ned till filtret. De bästa scenerna i framtidsvisionen ”Avatar” är de där Sigourney Weaver röker. Hennes cigaretteknik, med plutande underläpp och nonchalant handled, är lika sexig som Lauren Bacalls.
Den essä som finns i cd-häftet påminner också om att rökning blivit förknippat med klass. De som röker mest i dag är lågutbildade och låginkomsttagare. Interrner på amerikanska fängelser röker fyra gånger så mycket som befolkningen i övrigt.
Jan Gradvall
Mose Allison
Titel: The way of the world
Skivbolag: Anti/Bonnier Amigo
Betyg: 4
För typ 15 år sedan såg jag Mose Allison, som kallats ”the William Faulkner of jazz”, på legendariska jazzklubben The Village Vanguard i New York. Det var en regnig vardagkväll, ”two drink minimum”, glest mellan borden.
Jag var där för att The Clash tolkar Mose Allisons ”Look here” på ”Sandinista” och för att The Who gör ”Young man’s blues” på ”Live at Leeds”, men det var uppenbarligen ingen annan. Ett berusat par överröstade ibland Mose Allisons pianospel.
I samma veva gav Mose Allison upp och slutade göra skivor, men 82 år gammal gör han nu en strålande comeback. Veteranräddaren Joe Henry har producerat och låtar som ”My brain” tillhör det bästa Mose Allison spelat in. Om inte ordet jazzkatt hade förbjudits av Haag-kommissionen hade det passat bra för att beskriva Mose Allisons stenade sångstil och hans intellektuella pianospel. Årets hittills bästa Lennart Persson-album.
Jan Gradvall
Galaxie 500
Titel: Today
Skivbolag: Domino/Playground
Betyg: 4
Titel: On fire
Skivbolag: Domino/Playground
Betyg: 4
Titel: This is our music
Skivbolag: Domino/Playground
Betyg: 5
Hur många av MTV:s unga tittare i dag vet att kanalens namn är en förkortning av Music Television? Det sista angelägna musikprogram som MTV visade var ”This is our music”, ett briljant svenskproducerat program som även plockades upp av SVT
Titeln ”This is our music” refererade till två album med samma titel: det ena var Ornette Colemans frijazzklassiker från 1960, det andra var det tredje och sista albumet med Galaxie 500 från 1990.
Under sin korta existens passerade Galaxie 500 spårlöst förbi de flesta, inklusive undertecknad. Trion drömska, vackra, sköra, ömtåliga, anemiska popmusik passade inte alls in i den amerikanska musikscen som då dominerades av rundgång och slammer med grungeprototypband som Melvins.
Att Galaxie 500-medlammarna dessutom gått på Harvard, och lånat sitt första trumset från klasskamraten Conan O’Brien, hjälpte inte för att samla trovärdighetspoäng i rockkretsar.
Men med tiden har Galaxie 500 fått den framlyfta position i rockhistorien som trion förtjänade redan från början. Dessa tre dubbla deluxe-utgåvor förtjänar att ingå i alla musiksamlingar.
Jan Gradvall