Krönika, Dagens Industri

Weekend 4 december

Krönika

Jan Gradvall

Svensk film har ännu ett år misslyckats med sitt jämställdhetsmål. Bland höstens filmpremiärer hade bara 3 av 22 filmer kvinnliga regissörer.

Parallellt med detta har kvinnor de senaste åren tagit över den rörligare och mindre finansieringsberoende svenska popmusiken. De mest visionära artisterna i Sverige just nu är nästan alla kvinnor.

Artister som Karin Dreijer Andersson (Fever Ray, The Knife), Victoria Bergsman (Taken By Trees), Robyn, Lykke Li, Anna Järvinen, Sarah Assbring (El Perro Del Mar), Annika Norlin (Hello Saferide, Säkert!), Anna Ternheim och Frida Hyvönen arbetar närmast som regissörer inom sina fält, med totalt kreativ kontroll över även den visuella framställningen av musiken.

Så det pinsamt låga antalet kvinnliga regissörer i Sverige har ingenting med att göra med bristen på vilja eller kreativitet.

Att Svenska Filminstitutet under 2010 har som mål att 50 procent av filmerna som får stöd ska göras av kvinnor är därför utmärkt. Samtidigt får inte heller det vara ett slutmål utan bara ett delmål.

Nästan steg – vilket är precis lika viktigt – är att se till att dessa kvinnliga regissörer och manusförfattare slipper göra så kallat ”kvinnliga” filmer.

Ingen kvinnlig svensk manusförfattare eller regissör får någonsin chansen att göra till exempel actionfilmer eller polisfilmer. Så länge inte kvinnor tillfrågas att göra Arn eller Beck kommer filmklimatet att fortsätta vara precis lika stereotypt som det alltid varit.

Jämför med författarinnan Sun Axelsson. Hennes problem var inte att hon inte fick ge ut böcker. I litteraturvärlden är fördelningen mellan män och kvinnor närmast 50/50.

Men när Sun Axelsson ville visa en annan sida av sitt författarskap, och i stället för relationer skriva om förtrycket i Grekland, så gav hon ut boken ”Stenar i munnen” under namnet Jan Olov Hedlund, för att slippa bedömas som ”kvinnlig skribent”.

Detta är med tanke på detta som filmen ”The hurt locker”, med svensk biopremiär i dag, blir extra intressant.

Det finns flera skäl till att rensa almanackan och se ”The hurt locker” snarast möjligt.

1. Det är årets bästa film. Ingenting som visats på bio i år kommer i närheten av adrenalinnivån i ”The hurt locker”.

2. Det är inte bara den första bra filmen om Irak-kriget. Det är också den hårdaste krigsfilmen som gjorts på 10 år.

3. Det är en film av en kvinnlig regissör som bryter mot alla regler om vad kvinnor förväntas göra för filmer. För varför är det inte lika självklart att människor med två X-kromosomer får spränga jeepar i luften?

”The hurt locker” är regisserad av Kathryn Bigelow som tidigare gjort bland annat den testosteronfyllda actionklassikern ”Point break”.

Kathryn Bigelow var tidigare gift med James Cameron, mannen bakom ”Avatar”, decenniets mest omtalade film, som slutligen får premiär 18 december.

Kathryn Bigelow och James Cameron har gjort en rokad mellan könsrollerna. Med Kathryn Bigelow gör filmer om starka män gör James Cameron filmer om starka kvinnor.

De mest orädda karaktärerna i James Camerons actionfilmer, från ”Terminator” och ”Aliens” till ”Titanic”, är kvinnor. Så uppges även vara fallet i ”Avatar”. Som James Cameron säger i en intervju i New Yorker: ”I try to do my testosterone movie and it’s a chick flick.”

I samma intervju ger James Cameron även nyckeln till hur man gör actionfilmer utan könsfördomar. ”Skriva hela manuset för en manlig karaktär. Byt sedan bara ut namnet till en kvinna.”

(slut)

+

GRADVALLS VAL

BOK
Robert Crumb, "Första Moseboken" (Kartago). En ny definition av illustrerad klassiker. Fantastiska teckningar som mästaren Crumb arbetat med i fyra år.

NÄTTIDNING
FACT Magazine. Nu börjar det utkristalliseras hur en musiktidning på nätet kan ge mer än en musiktidning på papper. Oumbärlig läsning/lyssning.

DVD-BOX
”Michael Haneke Collection”. Den främsta regissören de senaste 15 åren är från Österrike. Har fortfarande inte vågat se längre än 12 minuter av ”Funny games”.

+

BONUS:

”Shark week” är ett programkoncept lanserat av Discovery Channel som blivit så populärt att det numera är ett populärkulturellt begrepp. Sedan 22 år tillbaka är det ”Shark week” minst en gång om året.

I morgon kväll, lördag, gör SVT en egen minivariant som kanalen skulle ha kunnat kalla ”Shark Night”. Med start 20.00 visar SVT2 en temakväll om hajar.

Bland annat visas den mångfaldigt prisbelönade kanadensiska dokumentären ”Sharkwater” från 2008.

Kvällen avslutas med Steven Spielbergs mästerverk ”Hajen” från 1975, en film som ironiskt nog befäste den felaktiga bilden av hajen som hotsymbol.

”Hajen” började som en bok av Peter Benchley. När Benchley förstod vad han medverkat till skrev han två faktaböcker om hajar, ”Shark trouble” och ”Shark life”, där han beskriver hur han själv dyker med hajar och verkar för att få stopp på hajjakten.

John Williams geniala musik till ”Hajen” är för övrigt inspirerad av Stravinskijs ”Våroffer”. Och själva grundhandlingen i ”Hajen”, där en man förgäves försöker varna resten av befolkningen för en stor fara, är inspirerad av Ibsens ”Folkets fiende”.

Jan Gradvall