Här är ditt liv, Morrissey

I en ”Här är ditt liv”-sändning med Morrissey skulle det vara helt tomt i studion. Morrisseys närmaste vänner har samtliga varit människor han lärt känna via skivor, böcker och filmer. Från Expressens kultursida, 12/9 2009.

Här är ditt liv

Text: Jan Gradvall

Lördag 12 september återvänder ”Här är ditt liv” i svensk tv. Ingvar Oldsberg dammar av det 57 år gamla amerikanska format som Lasse Holmqvist gjorde till en svensk tv-klassiker i 55 program under 1980-talet.

Upplägget i ”Här är ditt liv” är att en ovetande gäst kidnappas av programledaren. Personen transporteras sedan till tv-studion där man samlat gamla och nya kärlekar och kompisar från förr.

Därefter väntar 90 minuters kindpussande av ett slag som i dessa svininfluensatider kan ge programformatet en förhöjd thrillerdimension.

Drygt två veckor efter premiären på ”Här är ditt liv”, måndag 28 september, auktionerar Bukowskis bort lösöret från Ingmar Bergmans hem på Fårö.

Båda dessa händelser sammanfattar en förhoppning som vägrar dö i kulturvärlden. Om man får en inblick i människors yttre liv kan man också förstå deras inre: hur de tänker, hur de skapar.

Bästsäljande coffee table-böcker som ”Konstnärens rum”, med kulturporriga fotografier av konstnärers ateljéer, bygger på samma sak föreställning. I den yttre världen kan man hitta nyckeln till vad som format konstnärens tankar och idéer.

När Jörn Donner i en P1-intervju nyligen fick frågan om betydelsen av Bergman-auktionen avfärdade han allt med en finsk fnysning. ”De där prylarna säger inget om Ingmar.”

En ny bok om Morrissey ger Jörn Donner rätt.

Den engelske artisten Morrissey har i dag ett inflytande som sträcker sig långt utanför popvärlden.

Bland svenskar födda på 1960-talet och framåt har Morrisseys sätt att betrakta och spegla livet och döden, människan och kärleken, varit minst lika inflytelserikt som, säg, Ingmar Bergmans.

Morrissey-låtar har också varit den direkta utgångspunkten för moderna svenska verk inom många kulturyttringar.

Boken och filmen ”Låt den rätte komma in” utgår från Morrissey-låten ”Let the right one slip in”, en låt som mynnar ut i att bita någon i tungan under en kyss. John Ajvide Lindqvists uppföljare ”Människohamn” innehåller även karaktärer som citerar låtar av Morrissey och hans första grupp The Smiths.

Peter Birros tv-drama ”Hammarkullen” utgick från Morrissey-låten ”November spawned a monster”. Gabriella Ahlströms aktuella debutroman ”De oförglömliga” tar avstamp i Morrissey-citatet: ”I’m throwing my arms around Paris, because nobody wants my love”.

Och talar man musik räcker det med att nämna det 20-tal Morrissey-referenser som finns enbart på Håkan Hellströms debutalbum.

Det finns i dag många, många Morrissey-böcker på marknaden. Men ingen har kommit närmare att dyrka upp Morrisseys värld än den nya ”Mozipedia: The encyclopedia of Morrissey and The Smiths” (Ebury Press) av Simon Goddard, en journalist som redan tidigare känd som ledande auktoriteten på Morrissey.

Detta närmare två kilo tunga uppslagsverk kan beskrivas som motsatsen till en ”Här är ditt liv”-sändning.

Här finns ingenting som vittnar om konstnärens yttre liv. En regelrätt biografi över Morrissey, där vi få skulle få träffas hans gamla klasskamrater och se fotografier på hans lösöre, skulle också bli meningslös när det gäller en konstnär som bokstavligen levt hela sitt liv inne i sitt eget huvud.

Jörn Donner sade i samma radiointervju att nyckeln till att förstå Ingmar Bergman var att inse att Ingmar Bergman tillbringade större delen hela av sitt liv i ensamhet. Detsamma gäller för Morrissey.

I en av Morrisseys nyckellåtar, ”Shoplifters of the world”, sjunger han: ”I tried to live in the real world instead of a shell, but I was bored before I even began.”

Morrissey har i en intervju berättat att det fanns perioder när han var 18-19 som han inte lämnade sitt pojkrum på 384 Kings Road i Stretford på tre-fyra veckor i sträck

I en ”Här är ditt liv”-sändning med Morrissey skulle det vara helt tomt i studion. Morrisseys närmaste vänner har samtliga varit människor han lärt känna via skivor, böcker och filmer.

Och det är dessa figurer som Simon Goddard låter oss möta i det drygt 500 sidor tjocka uppslagsverket. Under uppslagsord som Wilde, Oscar och Phoenix, Pat skriver Goddard analytiska texter om hur exakt dessa personer influerat Morrissey.

Många fakta i boken är nya även för den som i likhet med undertecknad följt Morrissey ända sedan första singeln The Smiths. Boken ”From reverence to rape” av Molly Haskell från 1974 är ett nyckelverk i feministisk filmteori vars tankar och formuleringar påverkat Morrissey-låtar som ”Reel around the fountain”, ”Oscillate wildly” och ”Half a person”.

Även till synes triviala uppslagsord som ”Food” och ”Flowers” formar pusselbitar som tidigare saknats för att förstå Morrissey.

Om det finns en lista över obligatoriska böcker som måste finnas i alla svenska skolbibliotek borde ”Mozipedia” omgående adderas.

(slut)