Skivrecensioner, DI Weekend
Weekend 11 augusti
Sommarens bästa album
1.
SZA
Ctrl
Top Dawg/Sony
Vad som gör att artister som Billie Holiday och Bessie Smith fortsätter ha samma wattstyrka, var deras förmåga att sjunga om privata tragedier samtidigt som de fick melankoli att låta närmast glamoröst. Och avundsvärt. 26-åriga Solana Rowe från St Louis har samma förmåga. Uppväxt som ortodox muslim, trakasserad i skolan för sin hijab, gör hon glittrande modern digital soul med dubbla rader pärlhalsband och ett bultande jazzhjärta där under.
2.
Chronixx
Chronology
Zincfence/Universal
Återuppstådda Uppsala reggaefestival, som hålls i morgon lördag, 12 augusti, triumferar med bokningen av en samtidens hetaste artister. 24-årige jamaicanska Jamar McNaughton är uppväxt i en katolsk skola i Spanish Town, staden som fostrat Prince Far I och Grace Jones. Under artistnamnet Chronixx – hans pappa var artisten Chronicle – moderniserar han den jamaicanska traditionen med humanistisk och samhällsmedveten rotmusik.
3.
Jay-Z
4:44
Roc Nation
Barack Obamas favoritartist skildrar på sitt 13:e album livet som medelålders man med ett djup som för tankarna till regissören John Cassavetes. Höstlöven prasslar under fötterna på Jay-Z när han vandrar runt på Manhattans gator och gör ett inre bokslut över sitt liv. Öppningsspåret samplar oväntat en låt med The Alan Parsons Project från 1977. Den monumentala ”The Story of OJ” utgår från den OJ Simpson-dokumentär i fem delar som SVT visat i repris under sommaren.
4.
Alison Moyet
Other
Cooking Vinyl/Playground
Om man gjorde ett Stonehenge över de främsta rösterna i brittisk pophistoria skulle Alison Moyet platsa: en granitröst som låter minst 4 000 år gammal och vars inspelningar med syntpopduon Yazoo fortfarande framkallar rysningar. Alison Moyet kommer från Basildon, samma industristad som fostrade Depeche Mode. 56 år gammal har hon – tyvärr helt utanför medieradarn – mognat till en komplex artist vars musik för tankarna till Scott Walker och Dusty Springfields samarbete med Pet Shop Boys.
5.
Lorde
Melodrama
Lava/Universal
När Lorde hamnade på omslaget till DI Weekend i mars 2014 var hon en obegripligt vis och mogen 17-årig från Nya Zealand. Hon hade nyligen fått hämta den tyngsta Grammystatyetten av dem alla – ”Song of the year” för mästerverket ”Royals” – och pratade glatt om favoritförfattare som Lydia Davis och Alice Munro. Hennes mamma, poet och Tranströmer-expert, var med på hotellet. Det tog Lorde fyra år att värka fram ett uppföljaralbum. Melodier som glidflyger. Pop som tar pop på allvar.
6.
Vince Staples
Big fish theory
Def Jam/Universal
24-årige rapparen Vince Staples kommer från North Long Beach, Kalifornien. Men att döma av soundet på hans andra album skulle man kunna svära på att han kom från södra London eller Bristol. Musiken låter som ett destillat av de senaste 20 årens engelska klubbmusik: smattrande drum & bass, electro, dub. En framtidstalang som gjort ett album som tar lika stora musikaliska risker, och låter lika före sin tid, som Kanye West på ”My beautiful dark twisted fantasty”.
7.
Young Thug
Beautiful thugger girls
300/Warner
Lyor Cohen, en 57-årig judisk man, är en av hiphophistoriens nyckelfigurer, helt avgörande för Run-DMC, Public Enemy, Jay-Z och många andra. När jag intervjuade Lyor Cohen i DI Weekend i fjol talade han om den artist han tror mest på inför framtiden: Young Thug, en 25-årig från Atlanta. Musiken här får en att förstå varför. Young Thug har ett flyt i sin loja, inåtvända musik som trotsar allt logik. En unik röst, ett sant original.
8.
Haim
Something to tell you
Polydor/Universal
”Hold on” med trion Wilson Phillips från 1990 är en av alla tiders bästa skildringar av Kalifornien. Delstatens historia fanns också i trions DNA: två var döttrar till Brian Wilson, en var dotter till John och Michelle Phillips i The Mamas & The Papas. På sitt andra album ställer sig de tre systrarna i Haim på precis samma bergstopp där Wilson Phillips stod i ”Hold on”-videon. Kalifornisk stämsång som är saltstänkt, ljum och luktar krabbskal. Lägg in Miley Cyrus ”Malibu” på samma spellista.
9.
Lana Del Rey
Lust for life
Interscope/Universal
Allt som Lana Del Rey gör utgår från ”Ung rebell”-filmen från 1955. Kalifornien-romantik om ravindjup ung kärlek, flirtande med ond bråd död. Lana Del Rey är både Natalie Wood och James Dean i en och samma person. På sitt femte album sjunger hon några av sin karriärs finaste melodier, nästan alla skrivna i samarbete med Rick Nowels, en amerikansk Max Martin som varit delaktig i popklassiker som Belinda Carlisles ”Heaven is a place on earth” och Didos ”White flag”.
10.
Peter Perrett
How the west was won
Domino/Playground
Under endast fyra år (1977-1980) hann The Only Ones göra några av de bästa låtarna i engelsk rockhistoria. När sångaren Peter Perrett på gruppens sista album snäste ”’Why don’t you kill yourself” lät det som ett farväl och en programförklaring. Att han 65 år gammal gör comeback med ett album av den här klassen är årets överraskning. Snäsig Lou Reed-rock med exemplariskt gitarrspel. Synd bara på en gubbsexistisk textrad om Kim Kardashian.