Krönika, DI Weekend
Weekend 21 april
Krönika
Jan Gradvall
Stående uppe på restaurang Gondolen i Stockholm, med hela Stadsgården nedanför, ser man att renoveringen av Slussen just har nått en sådan fas av förödelse att man måste bevittna det med egna ögon för att tro på det.
Vad som tornar upp där nere – nej, vad som snarare hukar sig och huttrar där nere – är ett samtida Pompeji.
Ruiner från en gammal civilisation. I ett landskap av fyra nyanser av grått byggdamm reser sig en ensam naken pelare, hissen upp till Gondolen, som det enda som benådats.
Utsikten över Stadsgården är samtidigt passande för vad som pågår på våning 9, två våningar ned från Gondolen.
Både skivbranschen och reklambyråbranschen kan identifiera sig med det öde som drabbade Pompeji. En blomstrande storhetstid, som alla tog för given, blev efter millennieskiftet plötsligt totalt ödelagd av den vulkan som är Internet.
För att klara sig i dessa branscher i dag krävs nytänkande, att man bygger och tänker nytt.
”Välkommen till vårt skivbolag”, säger Sakarias när han öppnar dörren till 9:e våningen på Stadsgården. ”Vi är ett independentbolag men vi har fler anställda än Warner”.
Sakarias är ena halvan brödraduon Lorentz & Sakarias. Båda bröderna, med efternamnet Berger, är i dag soloartister. Efter debuten 2009 har de varit ledande inom svensk på 2010-talet både vad det gäller sound och texter. Deras låtar har över 100 miljoner spelningar på Spotify. De har nominerats till fler Grammis och P3 Guld än vad man kan räkna på sina båda händers fingrar.
Som skivbolagsmarknaden i dag ser ut är det tre skivbolag, tre giganter, som dominerar totalt: Universal, Sony och Warner. I den storleksordningen.
Att ett litet independentbolag, startat av en ung svensk musiker, skulle kliva in och hävda att det är större än det tredje största skivbolaget i Sverige är provocerande orimligt – något Sakarias är fullständigt medveten om – men vad han gör är att räkna in alla de 65 personer som jobbar här.
Det nya skivbolag som Sakarias jobbat med i hemlighet i två år, med namnet StereoStereo, är nämligen en del av reklambyrån Garbergs, en av Sveriges ledande byråer, grundad för 30 år sedan.
Petter Ödeen är creative director på Garberg och en av delägarna. ”Reklam nuförtiden är så mycket mer än just traditionell reklam. Därför är vi intresserade av att starta upp andra saker.”, säger Petter. ”Att vi plötsligt skulle rymma ett skivbolag var inget som vi hade tänkt oss, men när Sakarias kom med den här idén kändes det helt rätt.”
Garbergs har ingenting med själva musiken eller artisterna att göra. Det sköter till 100 procent Sakarias och hans lilla team. Däremot sitter Garbergs på all annan kunskap och kompetens som en artist på 2010-talet behöver.
”Musik i dag handlar mer om kommunikation än försäljning”, säger Sakarias. ”Människorna här kan mer om hur man når ut med sin produkt än vad de stora skivbolagen gör.”
Konstpaus för att ta in vidden av det uttalandet. Att en musikartist år 2017 skulle ha större nytta av ett samarbete med en reklambyrå än ett traditionellt skivbolag – det är ett annat radikalt påstående som kommer provocera att branschen.
Men egentligen är det redan så branschen arbetar. När skivbolag X i dag skriver kontrakt med artist Y så anlitar man utomstående kompetens för att paketera och lansera musiken. Utomstående formgivare, fotograf, stylist, programmerare. Många skivbolag i dag lägger till och med ut även PR och presskontakter på entreprenad.
För Sakarias och skivbolaget StereoStereo finns nu i stället all denna kompetens samlad i huset.
Sakarias har aldrig varit den sortens artist som nöjer sig med att bara göra musik. ”För mig handlar det om hela paketet. Omslag, logotyp, bilder, kläder, sammanhanget. Det finns skivbolag som är så bra att man följer dem lika mycket som artisterna.”
Allt som Sakarias gjort har varit independen. 2005 var han med och startade skivbolaget Baseline som var med och förde fram artister som MackBeats och Newkid. Han har jobbat med både Sony och Warner. Under sin tid på Warner skrev han kontrakt med Sabina Ddumba.
”För att vara riktigt independent behöver man hjälp med infrastrukturen. Man får väldigt trötta axlar av allt vad man måste bära själva, jag vet. Men med det här upplägget får jag hjälp med det. Jag har behövt kompromissa mindre än någonsin. Det är också väldigt inspirerande att arbeta med människorna här och ta del av deras kompetens. Det känns lite Andy Warhol och Factory.”
Den första musik som StereoStereo släpper blir med Sakarias själv som soloartist och kommer någon gång i maj. Man kommer också samarbeta med brodern Lorentz samt Neiked, en svensk producent vars stora hit ”Sexual” haft 185 miljoner spelningar på Spotify.
”Jag vill att musikbranschen ska handla om musik igen”, säger Sakarias. ”Det känns som att musik är tillbaka”.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
TV
”Reliable sources”. Brian Stelter var lärljunge åt svårt saknade journalisten David Carr (1956-2015). Carr skulle varit stolt över Stelters utveckling. Parallellt med att han i fjol skrev 439 artiklar för Cnn.com ökade tittarsifforna för hans medieanalyserade tv-program med 50 procent. Dessutom: skickar ut nyhetsbrev sex nätter i veckan.
BOK
John Williams, ”Augustus” (Natur & Kultur). Fascinerande renässans för stendöd författare som endast skrev fyra romaner. Efter att mästerverket ”Stoner” från 1965 blev en bästsäljare 2014, finns ”Bucher’s Crossning” från 1960 att lyssna på som Radioföljetongen i P1. Och nu hans ”nya” bok, hans sista, skriven 1972, en mästares farväl.
TV
”Big little lies”, HBO Nordic. Ångest över alla nya serier på streamingsajter du inte hänger med att se? Släpp det, strunta i att hänga med, vänta tills hajpen lagt sig och se vilka det fortfarande talas om två månader senare. Vad som då träder fram: denna svarta pärla, med oemotståndliga Monterey-miljöer.
+
BONUS NR 1:
Olika städer i världen växlar i rollen som centrum för populärkulturen. Länge var det London. Länge var det New York. De senaste åren har svaret varit odiskutabelt: Los Angeles. Ingen annan stad i världen har samma status som projektionsyta för samtidens drömmar.
Det är därför intressant att det är svenskar som just nu står för de mest lockande skildringarna av Los Angeles.
Max Martin skapar sina poplåtar där i presens. Linus Sandgren vann nyss en Oscar för sitt filmfoto till ”La La Land”. Henrik Bastin är exekutiv producent till ”Bosch”, tv-serien som bygger på Michael Connellys Los Angeles-romaner.
När den lysande tredje säsongen av ”Bosch” drar i gång på HBO Nordic i morgon 22 april blir det tydligt: ingen tv-serie har snyggare Los Angeles-miljöer.
Medan andra tv-serier och filmer som utspelas i Los Angeles i själva verket ofta är inspelade på helt andra platser – enklare, billigare – sätter ”Bosch” en ära i att spela in i befintliga miljöer.
Serien har två huvudpersoner. Den ena är polisen Harry Bosch. Den andra är Los Angeles.
”När jag och Michael Connelly intervjuades på en scen under en pressdag fick vi frågan vad den alternativa titeln på serien kunde ha varit. Vi svarade i munnen på varandra, To Live and Die in LA”, sade Henrik Bastin när jag besökte inspelningen en dag i hamnområdet San Pedro.
”Tv-serien, precis som böckerna, är extremt lokal. Det är nästan som att världen utanför inte existerar. Vi utforskar och bygger våra karaktärer och historier utifrån ett perspektiv som är unikt för Los Angeles. Och jag tror det funkar eftersom även de som aldrig satt sin fot här har en uppfattning om Los Angeles via tv, film och musik.”
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Musikhistoria känns för futtigt för att beskriva vad Carl Magnus Palm uppnår med ”ABBA The Complete Recording Sessions”, en bok som finansierats genom crowdfunding.
Boken gavs första gången ut 1994. Denna nya upplaga är fyra gånger så lång – totalt 450 sidor i storformat – och går igenom ABBA:s inspelningar, dag för dag, under hela gruppens karriär.
Forskning känns som ett lika relevant ord som musikhistoria.
Resultatet ger en unik inblick i hur den främsta svenska popgruppen genom tiderna rent konkret skapade och arbetade. En bläddring på måfå: vad gjorde ABBA den 7 februari 1979? Svar: påbörjade inspelningen av en låt skriven på Bahamas med arbetstiteln ”Tidernas blåsning”, senare omdöpt till ”Kisses of fire”.
Vidden av research är svindlande, genomgående med ett flyt i berättandet och en vilja till upplysning. Carl Magnus Palm förtjänar ett erkännande som en av Sveriges främsta kulturhistoriker.
Jan Gradvall