Krönika, Dagens Industri

Weekend 21 februari

Krönika

Jan Gradvall

Min son stannar upp i steget, pekar förfärat mot två tomma skyltfönster och utbrister: ”Neeeej. Vad har hänt?”. Under hans tio år i livet har kvarterets hyrfilmsbutik Buylando varit en permanent inslag. Nu har butiken plötsligt stängt igen över natten.

Jag förklarar att stängningen har samband med hans eget filmtittande. ”Du tittar ju nästan bara på Netflix och SVT Play nuförtiden, det är väldigt sällan vi hyr filmer. Vi har ju bara köpt smågodis där”. Min son mediekonsumenten tänker en stund, säger ”Ok, då fattar jag”, rycker på axlarna och låter livet gå vidare.

Förändringar sker osentimentalt snabbt i den nya medievärlden. Natten mellan den 14 och 15 oktober 2012 släpptes Netflix i Sverige. Redan morgonen efter var det svenska film- och tv-tittandet i grunden förändrat.

En förklaring till det närmast ofattbart snabba genombrottet är att amerikanska Netflix gjorde en barterdeal med Spotify. Netflix fick skicka ut erbjudande om gratis testmånad via Spotifys abonnentregister i Sverige, medan Spotify i gengäld fick använda sig av Netflix dito under sin etablering i USA. Närmast ett skolboksexempel på win win-situation.

Enligt färska siffror från MMS har i dag 958 000 svenskar tillgång till Netflix.

En annan förklaring till Netflix rekordsnabba etablering är att företaget konstant har underskattats av den etablerande filmbranschen. För knappt fyra år sedan fick Time Warners VD Jeff Bewkes frågan om Netflix var ett hot. Jeff Bewkes svarade till Times: ”Det är som den albanska armén skulle ta över världen. Jag tror inte det”.

Netflix VD Reed Hastings glömde inte det svaret. Han lät skaffa en id-bricka från den albanska armén som han sedan dess burit runt halsen. Reed Hastings: ”Det är den rosenkrans jag använder för att vara motiverad”.

Uppgiften om den albanska id-brickan kommer från en lång artikel om Netflix och televisionens framtid i tidskriften New Yorker (3 februari) av journalisten Ken Auletta, en av världens skarpaste mediebevakare.

Ett annat avgörande ögonblick i utvecklingen som återges i artikeln var våren 2000 då Reed Hastings flög i sitt privatplan från San Jose till Dallas för ett möte med Blockbuster, en kedja som var USA:s motsvarighet till Buylando i Sverige.

Blockbuster hade 7 700 hyrfilmsbutiker spridda över USA. Netflix var ett litet företag startat av en IT-entreprenör från Silicon Valley som kommit på idén att i stället hyra ut filmer via nätet.

Reed Hastings föreslog vid mötet en allians där Blockbuster skulle få svälja nykomlingen Neflix. Det nya företaget skulle få namnet Blockbuster.com och satsa på film på nätet. Blockbuster tackade nej.

När Blockbuster fyra år senare insåg från vilket håll vinden blåste, och försökte starta en egen nätverksamhet, så var det försent. Hösten 2010 gick Blockbuster i konkurs och alla företagets 7 700 butiker är i dag nedlagda.

Netflix grundare Reed Hastings är i dag bortom rik. Han bor i Santa Cruz med fru, två tonårsbarn, fyra getter och tio höns.

Reed Hastings förutspår att år 2016 kommer hälften av all television levereras via nätet. Och det är bara början.

Efter att börjat göra egna serier som ”House of cards” tänker nu Netflix framförallt satsa på barnprogram. Företaget har just tecknat avtal med DreamWorks som kommer levererar 300 timmar med nya barnprogram.

Satsningen är en del i långsiktig strategi för att vänja tittare vid Netflix. Nyckelordet som Netflix användare internt är – vanebildande.

(slut)

+

GRADVALLS VAL

QUEER HIPHOP
Cakes Da Killa, Under Bron, Stockholm, fredag natt. Klubben Body har bokat en av stjärnorna på den queera hiphopscenen i New York. Missa inte videon ”Goodie Goodies”.

NOVELLSAMLING
Robert W. Chambers, ”The King In Yellow”. Novellsamling från 1895 som influerade H.P: Lovecraft. Nu jagad på EBay efter att den nämnts som nyckeln till gåtan i tv-serien ”True detective” (endast tre avsnitt kvar).

FILMFOTO
”Her”. Svenske Hoyte van Hoytema hade verkligen förtjänat en Oscarnominering för sitt sätt att fånga det framtida Los Angeles i den lysande ”Her”. Trolig vinnare i stället: Emmanuel Lubezki för ”Gravity”.

+

BONUS NR 1:

Sex meter från rampljuset. Det är där bakgrundssångerskor verkat i alla tider. Nu kommer en lysande dokumentär, ”20 feet from stardom”, som lyfter fram dem ur medieskuggan.

Att musikdokumentärer Oscardomineras är mycket ovanligt, men ”20 feet from stardom” är exceptionell i alla avseenden. Via en norsk importör kan filmen nu från 26 februari även ses i Sverige, via iTunes för 39 kronor eller via SF Anytime.

”20 feet from stardom” inleds med Lou Reeds ”Walk on the wild side” där den kontroversiella textraden innan refrängen anger vad det handlar om: ”And the colored girls sing/ doo, da-doo, da-doo, doo doo doo”.

Dessa anonyma bakgrundsångare – de flesta av dem kvinnor, de flesta av dem svarta – får i denna film slutligen huvudrollen.

Vi får möta Merry Clayton, med en röst bred som Amerika, som sjunger i bakgrunden på Rolling Stones ”Gimme shelter” och Lynyrd Skynyrds ”Sweet home alabama”, två låtar med kontroversiellt innehåll

Vi får möta bluesorkanen Mable John som sjöng bakom Ray Charles och i dag leder gudstjänster.

En annan bakgrundssångerska som får sin rättmätiga plats i rampljuset är Claudia Lennear, en av sångerskorna bakom Ike & Tina Turner, som även sjungit med Joe Cocker och Stephen Stills och varit utvik i Playboy. Både Rolling Stones ”Brown sugar” och David Bowies ”Lady grinning soul” ryktas handla om henne.

”20 feet from stardom” är den sortens dokumentär som gör att man både får nya insikter om musikhistorien och blir sittande i timmar efteråt och googlar fram eget bakgrundsmaterial.

Jan Gradvall

+

BONUS NR 2:

Med tio dagar kvar till Oscargalan börjar det bli dags att bestämma sig för vilka vinnare man tror på inför vadslagningen.

Min röstsedel ser just nu ut så här.

Bästa film: ”Gravity” eller ”12 years a slave”. Bästa regissör: Alfonso Cuarón, ”Gravity”. Bästa manliga skådespelare: Matthew McConaughey, ”Dallas buyers club” (går upp i Sverige 7 mars, McConaughety är bäst i allt just nu). Bästa kvinnliga skådespelerska: Cate Blanchett, ”Blue jasmine”. Bästa manliga biroll: Jared Ledo, ”Dallas buyers club”. Bästa kvinnliga biroll: Lupita Nyong’o, ”12 years a slave”. Bästa originalmanus: Spike Jonze, ”Her”. Bästa manus efter förlaga: John Ridley, ”12 years a slave”.

Mest osannolika vinnare: att ”Jackass: Bad grandpa” troligen får en Oscar för bästa makeup.

Flest statyetter sammanlagt? Mycket troligt ”Gravity” som kommer att ta hem bästa foto, specialeffekter och kanske även båda ljudklasserna.

Håller även tummarna för att den underskattade ”Captain Philips”, en film med mer adrenalin än någon annan, får någon statyett, kanske för bästa klippning.

Jan Gradvall